DDR mentalitet/forts/

Jag läser hos Dag Sandahl att ett av hans inlägg och kommentarerna till detta inlägg har väckt en så stor förargelse hos en av dessa Präster som berörs så att han har varit i kontakt med Östran och ansvariga utgivaren för att få bort dessa.

Tydligen lyckades detta

Dag har ju många gånger skrivit i sin blogg om att det finns ett slag av DDR mentalitet i Svenska Kyrkan och detta visar väl att så är fallet.

Rätt sätt att bemöta dessa angrepp, som inte var på person utan på sak,är att gå in i en debatt med sakargument och visa varför man gör på ett visst sätt.

och i detta fallet varför det är rätt att staten skall bestämma vad som skall sägas och göras i kyrkorummet.Om man nu tycker så!

Snön på Heathrow

Det snöar och har tydligen snöat ordentligt i Storbrittanien och det innebär får vår del att flera grupper av de engelska turisterna som vi brukar sjunga Carols inte har kunnat att komma. Då de har varit fast på den största. Kanske till och med europas största flygplats.

Det har tydligen också varit en av de kallaste  vintrarna på över 100 år och då kan man väl fundera på om inte klimatninissarna har haft fel om vädret. Förmodligen är det väl bara naturliga variationer i klimatet som gör att det blir omväxlande väder.

Ibland undrar jag!

 

Vadan denna rubrik?

Jo ibland undrar jag om vi har hamnat i det forna DDR, där statens tjänstemän talar om för de olika organisationerna. Vad de får eller inte får göra. Tydligen är det så att skolverket bestämt att vår Kyrkas präster inte får använda Kyrkorummet till det som det är avsett för.

Bön och Välsignelse!

Och då undrar jag om det inte är dags att göra med skolverket som man gjorden med den Skolöverstyrelsen. Skrota den och göra något helt nytt. För att som skolverket vill göra sig urarv sin egen tradition, det är helt förkastligt. Och något som öppnar dörren för mörkare krafter i samhället.

Sen kan man ju också undra på hur tidningarna sätter rubriker. För om man läser nedanstående länk så visar det ju bara att det är rektorns krav på hur prästen skall sköta sitt arbete som är huvudproblemet. Inte tvärtom som rubriksättaren vill få oss att tro.

 

http://hn.se/nyheter/varberg/1.1062853-prastens-krav-pa-bon-stoppar-julavslutning

Ärkebiskop Och Domprost med dåligt omdöme

Jag läser i spalterna om varför Svenska Kyrkans Generalsekreterare
fått lämna sin post. Jo, därför att han överskridit sina befogenheter,
då han kraftfullt tog tag i ett personalärende. Där det, som det verkar,
handlar om trakasserier i form av mejl till andra anställda.

För ärkebiskopen verkar detta inte vara något problem och det kan man
förstå eftersom han för några år sen i samband med att Dag sandahl en
längre tid varit sjukskriven tänkte att tillsammans med dåvarande
Kyrkoherden i Kalmar Peter Lundborg lämnade ut hans sjukjournal i
varsin papperskasse. Den ena på stiftskansliet i Wäxjö, den andra
på pastorsämbetet i Kalmar. Tyvärr tystades detta ner med benägen
hjälp av åklagarämbetet i kalmar och Wäxjö.

Nu visar samma personer samma dåliga omdöme än en gång. Peter
Lundborg som Domprost i Linköping där han tillåter sig själv att
jävsfrias i ett DDR liknande klimat i Domkapitel och stiftstyrelse!

Och ärkebiskopen på detta sätt som jag skrivit om här ovan

Skandalen Linköping fortsätter

Skandalen i Linköpings stift fortsätter nu har man som det verkar friat sig själv från jävsanlagelser. Se här. I det här fallet borde man tycker jag faktiskt ha vänt sig till en oberoende instans. Kanske betrodd tredejpart på Stockholms Handelskammare om nu inte kyrkan har någon sådan instans. För det här verkar ju vara rena parodin för hur ett domstolslsförfarande skall vara.  Läs här nere och se hur det fungerar. Eller snarare inte fungerar.

http://kalin.nu/noteratview.html

Skandalen i Linköpings stift och Presskandalen

Den s.k skandalen i Linköpings Stift rullar på.

Nu har tydligen en Nyhetsbyrå skickat ut den s.k skandalen så att den
kommer ut i rikstidningarna bl.a Svenska Dagbladet men den som leker journalist
där. Hon har tydligen bara skrivit av vad Nyhetsbyrån har skickat ut.

Inget självständigt jobb har gjorts och därför har hon missat den verkliga
skandalen. Den bristande rättsäkerheten och att människor utreder det som
man menar är meningsmotståndare. Att man uttalar sig i pressen innan utred-
ningen är gjord. Eller med andra ord att man gjort alla huvudfel som tänkas
kan i västerländs domstolstradition.

Fader Dag skriver att han inte tror att någon självständig journalist kan göra
det jobb som måste göras. Återstår alltså bloggarna. Det är här jobbet måste
göras. Då de utbildade journalisterna inte mäktar med detta.

Valpar men inte i Valparaiso

Nu är det snötäckt ute och har varit så i nästan en månad och då vi nu har gått över till Normaltid. Det som en del kallar för vintertid så kommer det att bli mörkare på kvällen.Just nu sitter jag och funderar på hur jag skall formulera en annons för att få Ronjas, hundens, valpar sålda. Det finns åtta stycken av dessa små varelser som nu börjar bli stora. och som nu skall förhoppningsvis skall få nya familjer att komma till.

Familjer som vill ha och och tycker om hundar.Så, det blir att finna på några formuleringar och sätta in en annons på blocket. och sen hoppas på att rätt köpare infinner sig. Dom som tar sig an och bryr sig om djuren i fråga. Men inte är det lätt att göra sig av med levande varelser. Men att behålla alla åtta skulle vara helt ogörligt.Det är väl bara att hoppas att de kommer till bra familjer. Ack,ja!

Detta är arbetslinjen!!!

 

Detta är arbetslinjen i Sverige, läs och förundras!

 

http://klamydiabrevet.blogspot.com/2010/09/sveket.html

Skandalen i Linköpings stift

Jag har med intresse läst Dag sandahls blogg om det som timat på Vikbolandet. Det verkar inte bättre eller snarare sämre än att en första klassens rättsskandal inom kyrkan är ett faktum.

Att människor som redan tagit ställning i en skuldfråga som dels handlar om Nattvardstvång men också som jag har förstått. Vilket var en insikt som slog mig i dag. Nämligen att det också handlar om en begränsning av prästernas yttrandefrihet.

Dag har nog rätt i att detta är DDR fasoner och det borde  innebära att Biskop, Domprost och Kontraktsprosten på Vikbolandet borde avgå.Och kanske någon eller några politiker.

Kanske lite synd om Biskopen, som nu i samband med sin egen pensionering ändå måste avgå, Onekligen en snöplig sorti!

Citat

Det har talats mycket om Sverigedemkraternas utmarsch ur Storkyrkan när pridikanten och tillika Biskopen av Stockholm Eva Brunne talade om demonstrationen föregående dag.

I dag Sandahls blogg hittar jag följande Citat av denna Folkaprtistiska ledamot:
---

"Johan Persson (FP) uppfattar jag som en omdömesgill person. Han sa att den demonstration som prisades i predikan innehöll inslag som var oförenliga med det demokratiska styrelseskicket."
---------
Är detta sant, så är det förskräckligt´och då var denna predikan väldigt olämpligtför det finns andra sätt att så att ta debatten än att i en predikan hänvisa till en sådan demonstration.

Efteråt lär hela det etablerade etabissemanget applåderat!

Visst är det bekännarmod när man får hela det samlade etablissemanget att applådera till vad man säger.(Obs! Ironi!)

Predikoämne och Änglar

Jag sitter och funderar på hur jag skall lägga upp söndagens predikan. det finns tre texter att välja på plus en Psaltarpslam. Men den sista skall man väl kanske inte annat än i undantagsfall välja för predikan. Eller att läsa upp. jag bruka göra detta i de fall de "gammaltestamentliga" apokryferna används som G.T läsning.

Nåväl, nu till söndagen är det Mikaelidagen och änglarna som är dagens predikoämne och då tänker jag välja en text från apostlagärningarna som predikotext.

Ja, valt och valt.

Det finns som sagt tre texter att välja på,och texten ur apostlagärningarna är episteltext. Och den handlar om hur en ängel befriar Petrus ut ur ett
fängelse i jerusalem.

Änglar talar man kanske inte så mycket om. Även om det häromåren då och då kommit ut en och annan bok om just Änglar. Jag vet inte om jag har varit med om någon direkt änglasyn. Men som en kollega till mig lär ha uttryckt det en gång. En ängel kan också vara klädd i blåbyxor med en tumstock i sidofickan. Så, kanske!

Rättstaten

Jag läser då och då Norska tidningar och en sak som slår mig, då jag läser om brottmål och rättegångar speciellt det som nu skrivs om Arne Treholt. Och om eventuellt fabricerade bevis:

http://www.aftenposten.no/kul_und/article3825259.ece

Där menar man att det är viktigt att rättstaten fungerar. jag har aldrig hört eller läst att någon politiker uttrycker sig på samma sätt i Sverige. Jag undrara vad det beror på? Kan det ha att göra med de norska rättsuppgörelseran efter kriget och att det då var viktigt att det gick rätt tillväga.

I vår Svenska tradition verkar det däremot som om man rättstaten inte tycks fungera, vi har det i fallet med obducenten och allmämläkeren. Men också andra rättegångar där vittnen tillåtits att samtala och samråda med varandra. Och sen har domar fällts utifrån detta. Detta är inte bra eftersom det är viktigt att rättstaten fungerar!

För i så fall har dessa som fällts svikits av Sverige. Precis som Anne? Holt säger om Arne Treholt. Först svek han Norge sen svek Norge honom.

I vänta på Godot, kanske?

Valet blev en överraskning med som det synses kanske flera omräkningar av röster som det var då Bush d.y vann Presidentvalet i U.S.A. men också med ett nytt parti i riksdagen. Och jag känner mig litet kluvet i förhållade till detta. Jag gillar inte det som dom står för. Då jag tror på människors lika värde eller som St. Paulus uttrycker det.

"Här är icke ,jude eller grek, här är icke slav eller fri, ty alla äro ett i Jesus Kristus".

Men väljarna har sagt sitt och då bör vi i demokratins namn respektera detta och i förekommande fall ta diskussionen med företrädarna för Sverigedemokraterna, för det är på detta sätt som det bör fungera i en demokrati.Så nu är det bara att vänta och se hur politiket och massmedia hanterar den situation som uppkommit. För att inte tala om allmänheten.

A taste of water

Ibland blir man väldigt nostalgisk och jag blir det speciellt när jag hör gamla schlagers och speciellt dom som jag kommer ihåg från min barn och ungdom. En av dom som jag kommer ihåg heter ”Cool Water ” och den sjöngs in av flera amerikanska grupper på 40 och 50 talet.

Den version som jag kommer ihåg var dock insjungen av den amerikanska folksångaren Burl Ives.

När vet jag inte. Men som man kan se av kommentarerna, så är det fler än jag som gillar och framförallt gillade den sången i väldigt unga år. Här kommer en länk till den. Och vem vet. Det kan kanske hända att jag lyckas klistra in hela Youtube-klippen? Vi får se, hur det går.

 

 

Varför är det så svårt att hitta relevant Bibelstudielitteratur

Hösten har börjat och då är det dags att fundera på om det finns någon relevant Bibelstud men problemet är att det är svårt att hitta något med substans i.
Någon kanske tycker att man skall pröva Alpha-konceptet men det är nog inte riktigt det som passar i en gammal väckelsebygd som här i församlingen.

Men något borde väl finnas och för några år sedan brukade jag ta dessa från Proklama i Eskilstuna som hade en hel del att välja ifrån. Men Proklama därstädes har ju lagt ner sin verksamhet och jag vet inte riktigt om vad Proklama i stockholm har för utbud av Kristen studielitteratur. Själv skulle jag vilja prova litet med utgångspunkt från Psaltaren för att eventuellt kunna få igång en slags en bönegrupp eller bönering i Församlingen. Finns det någon som har någon idé?

Mer och mer surrealistiskt

Jag skrev i går, eller var det i förrgår, om att Vice Preses. Det vill säga domprosten i Linköpings stift borde ta den berörda Kontraktsprosten i örat.
Men då visste jag inte att han var en av de Biskopskandidater som redan uttalat sig i ämnet.Om Nattvardstvång i Svenska Kyrkan och den berörda församlingen.

Därför tillhör han ju de som själva diskvalificerat sig som Biskopsämnen och röran i Linköpings stift verkar vara ännu större än jag trodde. Men kanske är det lika bra det. För som en Kyrkvärd sade till mig för ett antal år sedan. Ju mer röra desto bättre för ju fortare kommer sönderfallet att komma. Och tiden blir kortare till den növändiga restaurationen av Kyrkan.

Nattvardstvång

 

Jag försökte att kommentera i Östgöta- Korrenspondenten men jag kom inte in eftersom man måste ha lösenord. Men så här lyder mitt inlägg som nu inte står där:

Nu är det faktiskt så att det inte finns något nattvardstvång i Svenska Kyrkan. Ingen skall vara tvingad att begå nattvarden. Inte ens präster!
Så, problemet är egentligen det motsatta att man oblygt försökt att få människor till nattvardsbordet. Så om detta stämmer så borde Biskopen anmälas till Biskoparnas ansvarsnämnd.
Vice preses bör också ta kontraktsprosten i örat eftersom Biskopen här  diskvalificerat sig själv.
De Biskopskandidater som uttalat sig hoppa av eftersom också de diskvalificerat sig. Än en gång. Vi har inte nattvardstvång i Svenska Kyrkan!

Dramatiskt i Norge

 

Inte långt från oss hände det här i Norska Lynseidet, tänk att naturen också på våra breddgrader kan vara så opålitlig. Kanske bäst att göra som Jesus säger bygga sitt hus på klippan.

http://www.nordlys.no/bilder/article5277405.ece

Systemimmanent

Kyrksyster brukar i sin blogg skriva fina iaktagelser om många företeelser och här har hon sett och förskräckts hur det går till inom Linköpings stift. Tydligen ser den därvarande  Biskopen det som ett problem att det finn olika teologiska ståndpunkter. Av det som för ett och ett halvt decennium sen var två hedervärda ståndpunkter i Kyrkan. Och sen kanman undra om ett Biskop verkligen skall använda Sakramenten som ett maktmedel?

Kanske dags för ännu ett ärende till Biskoparnas ansvarsnämnd, om inte annat för att se vad dom skall hitta på för krystad motivering för att inte kunna kritisera honom. Så gå gärna in på Kyrksysters blogg och läs om vad hon skriver om detta ärende.

Det skall också  bli intressant att se om och hur kyrkans tidning kommer att ta upp detta ärende. Om det blir kritiskt ? Eller om man som vanligt kommer att se de gammaltroende som problem.

Här är en direktlänk till Kyrksysters Blogginlägg i frågan:

http://blogg.aftonbladet.se/kyrksyster/2010/09/att-bli-domda-innan-ens-utredningen-borjat

Ruska-tid

För den som inte är ifrån övre Norrland och de i princip Finsk och Samisk-talande delarna av norra Norrland så kanske rubrikens ord Ruska-tid verkar vara besynnerlig. Men Ruska tiden är den tiden då höstfärgerna kommer på växtligheten. Och då både de låga växterna i floran men också träd och buskar. Enligt mina sagesmän och kvinnor så betyder Ruska rätt och slätt, just höstfärger.Och nu när de flesta semestrar är över så har vi helt enkelt gått in i Ruska-tiden. Höstfärgernas tid, nu i september månad.

Och på tal om hösten så läste jag häromåret några artiklar av några människor som funderade över om man inte kunde hitta på ett bättre namn än höst eftersom man menade, och det är ju riktigt, att hösten är insamlandets tid. Av frukt och bär. Men eftersom jag då och då i mina studier måst läsa in en del dansk litteratur så ser jag att höst helt enkelt betyder skördetid. Det är den tid då man höstar in skörden enligt en äldre sätt att uttrycka sig.

Själaspis

Just i dag den 7 augusti, så har nästan en vecka av min semester gått.

Jag började semestern i söndags den 1:a augusti efter stormötet i Kuttainen och jag har efter bästa förmåga försökt få lite ordning på och i min bostad. Och ett rum där jag sitter och skriver mina predikningar på datorn har jag faktiskt fått litet mer ordning på. Åtminstone litet mer ordning än förut.

Men under några dagar har jag också försökt att läsa lite av den litteratur som jag har försummat under hösten, vintern och våren. En bok som jag då och då återvänder till är en bok av Anders Piltz som heter ”Honung ur klippan” Med underrubriken ”Från Bibeltext till själaspis”

Och själaspis är som jag ser det ett viktigt ord även om Svenska Akademin häromåret utmönstrade ordet ur sin ordlista med motiveringen att det var föråldrat. Men att bara läsa Bibeln som sådan, är ju själaspis. De gamla Shcartauarnerna men också andra sade ju att man skall läsa Bibeln i frälsnningsavsikt. Detta är viktigt att göra.Men förr i tiden, då vi inte var överhopade av mediabrus, då var kanske Bibeln eller Psalmboken den enda bok som fanns i hemmet..

Ja, enda bok förresten. Bibeln är ju ett helt biliotek av böcker. 66 böcker om man räknar bort apokryferna eller som det numer heter de deutrokaniska skrifterna. Räknar man med dom får man elva böcker till. Även de välsitueradce hade många gånger inte råd med allt för mycket böcker.

Men en Psalmbok fanns säkert på de flesta håll. Den var också vanlig som fästmansgåva till den blivande hustrun i bondesamhället.

Själaspisen i dag blev alltså att läsa dels boken av Anders Piltz men också att läsa Ordspråksboken från gamla Testamentet utan kommentarer och ett senare pensum (=förelagt arbete) blir då att läsa den boken med kommentarer.

Det allmänkyrkliga samtalet

 

Dag Sandahl skriver i dag 5/8-10 i sin blogg eller snarare i slutet av sin bloggspost om de femton och då menar han några av de anglikanska Biskoparna. I slutet av bloggsposten kommer han in på det allmänkyrkliga samtalet i SvenskaKyrkan, att detta har försvunnet och att det hur som helst aldrig har fungerat.Också jag har funderat på detta och vad orsaken kan vara till detta.

En orsak kan ju vara att tidningsspalterna under ett antal år för att inte tala om decennier var och kanske fortfarande är stängda för de gammeltroende i vår Kyrka. Jag vet inte hur många gånger som jag har hört präster,men också lekmän, tala om hur dom fått diskussionsinlägg tillbaka med i bästa fall med en motivering. Många gånger med motiveringen att detta inlägg inte har varit i enlighet med tidningens/tidskriftens policy. Och på detta sätt har debatten mellan olika teologiska inriktningar mer eller mindre upphört. För de gammeltroende har i stort sett bara S.P.T och Kyrka och folk stått till förfogande. I Kyrkans Tidning har överhuvudtaget inte debatten förts eller man kan till och med säga sen Ingvar Laxviks avgång som chefredaktör för ett antal år sedan har den debatten inte tillåtits föras på den arenan.

Så var situationen för bara några år sedan, bloggarna har mer eller mindre vänt på denna utveckling.

Man kan få ut sitt budskap men talar man till någon? Och talar man med varandra? Är det någom mer än jag som tänkt på detta och hur man eventuellt skulle kunna råda bot på detta?

Ett ställe där debatten kan föras är följande;

http://groups.yahoo.com/group/kyrkansframtid/?yguid=12445806

 

 

Littorínaffären eller Surt sa Räven

Jag har lagt märke till att om någon har gjort bort sig, så händer det väl att han eller hon inte vill tala om saken. Förrän personen ifråga har gjort upp med den som man eventuellt har förorättat. Detta tycker jag är hedervärt och det är så det skall gå till.

Man går till den som man förtalat eller har kränkt på annat sätt och ber om ursäkt eller till och med om förlåtelse. För ursäkt och förlåtelse är inte riktigt samma sak. Jag kan kanske gå in på detta i nästa bloggspost. Och då kommer jag att utgå från ett resonemang som den Svensk-Amerikanska Pastorn John Ortberg för i en av sina böcker. Vilket handlar just om skillnaden mellan ursäkt och förlåtelse.

Men för att gå vidare i resonemanget så finns det också människor som inte riktigt klarar detta med att inse att de har gjort fel. Som exempel kan man nämna den s.k Littorinaffären. Den blev ju Helin/Mellinaffären, där Aftonbladet hade väldigt lite på fötterna.

Man hade egentligen bara ett vittne, Anna, kanske inte ens existerade.

Och ett telefonnummer som kanske gick till Littorin? Enligt en tredjehandskälla. Men även om det hade varit detta nummer, så lär det har stått på handlingar inför valet vid förra valtillfället. Så, det säger ingenting.


Två av dom som var med och kastade sten var Helle Klein och Annette Kullenberg men eftersom det inte gick vägen den här gången, så är man tvungen att klaga på någonting. Och då är det Littorins intervju i D.N som är fel. Enligt Klein är Kullenbergs Drapa lysande.

http://blogg.aftonbladet.se/helleklein/2010/07/lysande-kullenberg

Och så Kullenbergs artikel

http://www.expressen.se/kultur/1.2077750/-ar-en-fraga-for-medieradgivare


Men vi andra kanske tycker att det mer liknar den gamla Fabeln om räven som inte nådde upp till Rönnbären. Och vad han sade då han var tvungen att gå därifrån, det vet vi väl alla!

Sommaråska

I går var det väldigt kvavt inomhus men ute var det kallt och om det är så sommartid. Om man till de lägger till att myggorna är extra stickiga så brukar det betyda en enda sak. Ja, vadå?

Åska!

Nog åskade det alltid, det kom ordentliga smällar här i byn.

Och sen jag flyttade ned i gropen, nedanför den gamla prästgårdstomten har sommaråskan blivit mer kännbar för i den gamla välbyggda Prästgården så hördes den knappt. Men i det nya inte så välbyggda Älvsbyhuset hörs åskan mer än den gjorde förut.

Hemma i min hemtrakt brukade man säga att åskan följde Svartån och det är nog likadant här, åskan följer älven men kanske också elledningar eller andra och mer naturliga förteèlser som malmådror i bergrunden. Däremot är det nog inte Asaguden Tor som är ute och åker med sina bockar för att slå ihjäl troll och annat som våra fornnordiska förfäder trodde.

Det blev också mörkt några gånger, då strömmen gick men så mycket mer dramatik blev det inte. Inte som förra året, då åskan slog ut elen och framförallt ljudanläggningen i Kyrkan.

Något som vi fått leva med ett tag men som nu kommer att åtgärdas förhoppningsvis innan sommaren är slut.

Snart är det Stormöte

På fredag inleds det så kallade Stormötet i Kuttainen och det är fem år sedan sist. För då var det också stormöte i Kuttainen!

Och det brukar vara en fin stämning på dessa Stormöten, då människor från den östlaestadiansk trosriktningen möts. Man brukar få höra predikningar från olka predikanter som förmedlar Bibelns budskap till människorna i våra trakter.

Men man träffar också andra människor på dessa möten mellan olika kristna människor vilket också är spännade på sitt sätt! Att möta andra människor men ändå se att man har den kristna tron gemensam.

Littorinaffären mer och mer besvärande för Aftonbladet

 

 

Jag ser att den s.k Littorinaffären blir mer och mer besvärande för Aftonbladet. Man skriver inte om den och kommentarerna läggs inte upp. Och Mellin och Helin tycks vara bortkopplade från det hela.

Också i  bloggosfären tycks det vara stiltje men Kyrkans tidning tar upp Helle Kleins agerande

http://www.kyrkanstidning.se/ledare_och_debatt/ledare/helle_klein_och_dubbelnaturen_0_14315.news.aspx

liksom Dag Sandahl. Också andra bloggare skriver om detta som här skriver om dett.

http://trollan.wordpress.com/2010/07/19/och-sen-da/

Ja, det skall bli intressant att se vad som så småningom kommer ut av detta? Kanske en debatt om pressetik. Och hur PO och Pressens Opinionsnämnd roller  skall kunna förstärkas.

I dag är det den 20 Juli

Och därmed den 20 Juli och därmed är det 66 år sedan det misslyckade attentatet mot den Tyska diktatorn Adolf Hitler.

Här kan man läsa vidare om detta;

http://sv.wikipedia.org/wiki/20_juli-attentatet

Man kan väl också fundera på vad som skulle ha hänt om inte portföljen hade flyttats? Hade kriget då varit över, ett år innan 1945. Kanske en kontrafaktisk fråga men tänk vilket lidande som besparats människorna. Och kanske hade dåvarande Ostpreussen då inte drabbats så hårt som man då gjorde.

Med i stort sett hela befolkningen på flykt undan de segrande Sovejtiska  armeenheterna

När Pennan slinter om Mellin/Helin affären

Under den sista veckan har det skrivits mycket om den s.k Litttorinaffären. Vilket nu har visat sig bli en Helin/Mellin affär. Kanske till och med en Helle Klein affär. För straxt efter det att man släppt sitt s.k Scoop från aftonbladet. Då kommer Helle Klein med en sista ledarartikel om Littorin.

 

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/helleklein/

Och om det förment sjaskiga i hans karaktär och nu efter några dagar så har det vänt. Det är som Peter Wolodravski skriver i D.N aftonbladet som står med byxorna nere. Då man inte haft mer på fötterna än en anonym person som tyckt sig känna igen Littorin som den s.k Peter vilken köpt sex av henne. Och att man menar att det telefonnummer som han uppgivet skulle vara hans. Men också att man inte haft resurser att tekniskt kolla detta.

 

Ja, det må jag säga behöver man så mycket resurser för att hitta en fyra eller fem år gammal telefonkatalog, ännu bör väl sådana finnas här och var.

Kanske i någon sommarstuga om inte annat.

Nåväl, Helle Klein skrev förmodligen sin ledare som en ryggmärgsreflex men jag undrar vad hon känner nu för det kanske helt enkelt är så att Littorin talade sanning, då han säger att han inte orkar mer. Och att han helt enkelt prioriterar sitt privatliv. Visst finns det en sjaskighet över det hela men det är inte Littorin som stått för den utan Aftonbladet med Helin, Mellin samt Klein och Anette Kullenberg i mindre skön förening

Littorinaffären blir Melinaffären

Nej, jag hade fel!

Det ser ut som om Littorinaffären inte blir Aftonbladetaffären. Namnet är ju upptaget från den gången, då man skrev om Israeliska organstölder. Så nu verkar det som om Littorinaffären har utvecklats till Melinaffären.

Förmodligen kommer detta att utvecklas till att Afonbladet instiftar ett stipendium för undersökande journalistik.

Men också att detta visar på hur nödvändig bloggosfären är och har blivit. Då det var den som spräckte hela historien.

Littorinaffären ser ut att bli Aftonbladetaffären!

Efter att ha följt den s.k Littorinaffären dels i gammelmedia dels på nätet så verkar det som om Littorinaffären ser att bli en av aftonbladets affärer i stället.
Ochj det verkar som om det är Littorin själv som slår hål på det hela men han har haft god hjälp av Bloggosfären som helt enkelt har varit skeptisk mot dessa uppgifter. Speciellt gäller detta bloggen Medborgarperspektiv som ni hittar på länken nedan.

http://medborgarperspektiv.blogspot.com/

Medborgare X verkar ha haft en som jag förstår det sund skepsis mot hela denna bisarra historia. Och med tanke på att Aftonbladet varit ute och fabulerat förut
när det gäller de Israeliska organstölderna bör väl trovärdigheten hos denna blaska närma sig nollpunkten. En annan som böre förklara sig med anledning av detta är Helle
Klein som var ute ute och kastade sten på sin tidnings ledarsida.

Myggsommar

De sista åren har det varit relativ ont om mygg häruppe i landets nordligaste hörn men i år verklar det ha blivit en riktig myggsommar. Och det är nästa omöjligt att freda sig mot dessa små varelser. Även om man, som jag, änvänder både myggmedel inköpt i Finlad och vanlig hedrelig beckolja köpt här i Sverige. I den affären och bensinmacken som förut tillhörde Statoilkedjan. men som nu är en fristående bensinstation.
Ja, som sagt var så har det i år varit en veritabel myggexplosition men det blir säker bättre bortåt augusti för då brukar myggen mer eller mindre lysa med sin frånvaro,här uppe! Och i dag har det varit relativt hyggligt eftersom det har varit en mild blåst ute. När det är på så sätt brukar myggen hålla sig borta och skönt är det. Men de gamla här uppe brukar säga, att utan mygg blir det inga hjortron.

Så nu är det väl bara att vänta på hjortronskörden och hoppas på att björnarna inte äter alla dessa utan sparar ett och annat hjortron till oss människor också!

Är det fortfarande Vulkanaska uppe i det blå?

I går var det ett strålande väder, så strålande att de små liven vaknade. det vill säga myggen. Så för mig var det bara att åka över till den finska sidan för att köpa Off. det vill säga den enda myggoljan i Norden(?) som lovar vad den håller. Att hålla myggen borte. Jag ser det också på Ronja, hunden alltså, hon vill inte gärna vara ute då myggen härjar som värst. men det sägs att finnarna har ett verksamt medel mot denna plåga för hundar och katter.

Nå, rubriken handlar om annat och det beror på att det har varit ytterst få fina solskensdagar här i Karesuando så därför har undrar jag i all stillhet om det är vulkanaskan som gör att vädret är som det är? Eller om det beror på andra omständigheter? Under de sista åren har det, som ni vet, talats mycket om klimat.

Det sägs ju att att kan man inte påverka saker, då talar man i stället om vädret.

Och det är kanske därför som man i samfundet Svenska Kyrkan hellre pratar om vädret än om dom nödvädiga förändringarna som måste komma in i organisationen.

Jag återkommer till detta i en kolmmande bloggspost!

Kaliber ett okänt eller ökänt radioprogram?

På Anders Brogrens hemsida finns en rubrik som jag blir litet nyfiken på.
Han skriver nämnligen om det Ökända Radioprogrammet Kaliber.

Det är ett Radiprogram som undgått mig, för mig har det också varit Okänt

Men då Anders är en klok man, så har han säkert rätt. Så nu skall jag väl försöka få tid att lyssna på prgrammet. Eller skall man säga eländet?

Kanske är det inte så illa som Fader Anders menar men jag befarar att det är värre.
Kanske bör det vara okänt om det är ökänt?

Sjöfåglar och Vattenskoteråkning

En sak som glatt mig alla år som jag bott här vid gränsälven, det är djurlivet alldeles utanför knuten. Vi kan se många sjöfåglar eller har sett för nu verkar det som om det är slut med detta eftersom någon eller några fått för sig att åka vattenskoter på älven och i värsta fall kommer därför sjöfåglarna att försvinna från älven. Och det vore ju synd!

Ibland har vi också fått sett en andmamma gått förbi församlingshemmet med alla sina ungar på väg från älven till sjön vuopio. Och då måste hon gå förbi församlingshemmet men också över den ibland väldigt trafikerade vägen.

Ett år fick jag stanna bilen just då dom gick över och få sitta mer eller mindre med hjärtat i halsgropen och hoppas på att ingen bil skulle komma från andra hållet eller att dom som var bakom skulle köra om. Nåväl, det gick bra, den gången. Och om dom får leva i fred får vi hoppas att det blir så i år också.

Men också att man begränsar skotertrafiken under sjöfåglarnas häckningssäsong. För också djuren behöver ha sin barnkammare i fred.

Angående Vulkaner och Vulkanaska

I en bok som jag läser så finner jag att år 1816 i Nordamerika kallades för året utan sommar och också då berodde detta på att en vulkan hade haft ett utbrott, så att ett asklager täckte atmosfären och stratosfären på den västra hemisfären på den norra delen av jordklotet. Det finns också säkert en och annan som hört talas om Storsvagåren 1867-1868 här i Norden. Då skörden slog fel i stora delar av landet. Ena året blev det ingen sommar i de norra delarna av landet och året därpå så torkade skörden bort. Också detta berodde på ett vulkanutbrott, nämligen då ön Krakatoa i Neder- ländska Indien (Nuvarande Indonesien) sprängdes i luften av en vulkan.

 

Också då cirkulerade ett asklager runt jorden och ca. 15000 människor dog direkt av detta vulkanutbrott. Indirekt bör det ha varit miljoner som dött av detta för det var nog inte bara Sverige, Finland och Norge som var drabbade. För även Ryssland och nuvarande Canada drabbades väl också. Även om det inte fanns så många inbyggare där.

En som tog sitt sociala ansvar då var sångerskan Jenny Lind som på på konserter i Paris och London sjöng ihop pengar till säd och utsäde för de orter som var drabbade här i Sveriges land. I stort sett hela Norrland var då drabbat. Eftersom järnvägen då inte fanns var man beroende av båttransporter, så gällde det att kunna transportera dessa av Jenny Lind hopsjungna laster uppåt landet innan isen lade sig och fartygen skulle frysa fast.

Det lyckades väl inte så där bra och hästfororna kunde väl då inte ta så mycket. Därför var det först 1869 som man kunde se en ljusning i detta för den i landet fattiga befoklningens prekära läge. Den som vill veta mer om detta kan försöka hitta en bok av Hans Vilnius som heter ”Ett Satans år” . Där han skriver om detta. Han har också gjort ett T.V program om detta med samma namn. Han har ju också gjort en del andra historiska T.V program,

Där han också har stått för speakertexten och jag hörde berättas om man som gick på ett café där Vilnius beställde en smörgås. Och min sagesman berättade att det lät som om andra världskriget hade brutit ut.

Nu är det snart sommar igen och vi förlorar ett inköpsställe

För den som förljt denna blogg, så ser ni att jag har skrivit mycket om årstiderna och deras växlingar. Och nu håller våren på att övergå i sommar skulle jag tro.
Utanför fönstret till min expedition ser jag att björkarna börjar få mer än musöron så att vi snart kommer att få se dess blad också.
I år blev det heller ingen islossning men det innebär inte att isen ligger kvar utan det beror på att den, isen alltså, helt enkelt smällte bort. Och då både under och ovanifrån. det är mycket märkligt? Det är inte så vanligt här uppe. Även om det förmodligen har hänt förut också.
I Karesuando Kyrkby har vi haft fyra affärer men nu skall gamla OK lägga ned och det är nu utförsäljning på de varor som finns där. Det är lite trist men så är det, och det har ändå varit den affär som jag för det mesta har handlat mina varor i, så nu får jag väl fördela mina inköp till de tre kvarvarande affärerna. Och hoppas på att dessa kommer att dra kunder till varandra. Och då externa kunder från både Finland och Norge. Så att vi akn få behålla den fina service som vi har haft här i Karesuando Kyrkby.

Om bloggkommentarer

Jag andra bloggar och blir förskräckt över dessa bloggkrig som råder mellan olika människor här i landet. och krigen härjar för det mesta i kommetarerna.Men ibland har jag undrat om inte kommentarerna gör mer skada än nytta. Och då tänker jag speciellt på tre bloggar.

Först Monica Antonssons och sen Maja Lundgrens och sist Daddys blogg. Där kommentarerna mer eller mindre döljer det budskap som bloggaren försöker att föra ut.

Obs. Jag gör här ingen värdering av vad de skriver. Det kanske jag gör senare men det känns som om det som skrivs i kommentarfälten på ett effektivt sätt döljer budskapen.Jag vet inte hur man skall komma tillrätta med detta om man inte vill tumma på yttrandefriheten. Men kanske skall vissa inlägg stå för sig själva och andra modereras. Kan detta vara en väg att gå?

Och andra inlägg mår kanske bäst av att de blir ifrågasatta?

Ja, det var några lösa funderingar om detta med bloggkrig och jag är glad över att slippa deltaga i dessa krig. För krig vill väl ingen ha, inte ens bloggkrig.

Om att kommentera

Under varje inlägg så skall det finnas möjli´ghet att kommentera det jag skriver eller kanske till och med att föra en debatt mellan de som kommenterar min seg uppdaterade blogg. Det verkar som om det inte fungerar och jag har ingen aning om hur man på bästa sätt ställer om kommentatorfunktionen. Men jag har inte stängt av den om någon trodde det. Utan jag skall försöka att klura ut lösningen på något sätt. Men det kan dröja eller också klarar jag av det redan i dag. Vem vet?

Våren har kommit

Ja nu verkar det som om våren äntligen har kommit. Ett vårtecken så gott som något är att de flesta bilar verkar ha fått sommardäck.Men det allra säkraste vårtecknet förr brukade vara att de yngre skolpojkarna spelade kula.
Jag vet inte om man fortfarande gör det kanske borde jag fråga mina våra konfirmander om detta. Dom borde ju veta om småsyskonen håller på med sådant eller om också detta har datoriserats.

Ett annat vårtecken är ju att kompisarna har kommit och med det menar jag att de långhalsade skränfockarna, svanarna alltså, nu har kommit så långt upp i nordkalotten.Och det är ju trevligt att vi äntligen har fått vår efter den här långa gammaldags vintern. Med snö och kyla i hela landet. Och likadant blir det väl nästa vinter eftersom den Isländska vulkanen fortsätter att spy ut lava och aska. Och på så sätt både skymma solen och hindra flygtrafiken. Kanske är det dags att damma av Zeppelinarna igen?

Kompisarna har kommit

Vad är det för Kompisar?

Jo, det är de långhalsade skrikhalsarna som har kommit det vill säga svanarna som nu har kommit till våra nordliga nejder även om isen ännu inte har gått upp helt och fullt. Och ännu återstår det några pimpeltävlingar.Nu till den 1:a maj är det ju tre sådana. En i Mertajärvi och en i Kuttainen. Och sen den den stora i Kilpisjärvi som enligt uppgift kan samla 10-15000 deltagare. Jag inte haft förmånen att kunna komma dit eftersom jag för det mesta har varit upptagen med med andra arbetsuppgifter. Men så är det ju. Man måste begränsa sig annars hinner man inté med någonting alls.

Men det är i alla fall trevligt att svanarna har kommit och häromdagen såg jag en av de långbenta fåglarna.Kanske var det en trana? Eller var det en häger?

Lapplandskriget

I dag när jag var till Hetta förvånades jag av att man flaggade i hela Samhället och jag undrade vad det berodde på.

Det var inte så konstigt att man gjorde detta eftersom det var årsdagen av då Finska trupper nådde den Fins-Norska gränsen den 27 april 1945 om jag förstått det rätt.

Och det var därför som man hissat flaggorna eller Lippo som man säger i Finland. Kolla detta på Wikepedia:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lapplandskriget

Att skrika i en ullsäck

För ett antal år sedan, jag ´tror att det var redan på 70-talet. Ja, kanske till och med så tidigt som på 60-talet så skrev Jan Myrdal några ord om hur det var att föra offentlig debatt här i sverige.

Man fick inget svar.

Likadant tycks det vara nu och det verkar vara så också i Svensk Kyrkan.
För en av de som försökt att föra den offentliga debatten om Kyrkan i sverige beroende på ett djup kärlek till och ett djupt engagemang till vår Kyrka. Det är Dag Sandahl och jag har följt hans blogg nu under hela den tid som den existerat.

Och många har kommenterar på bloggen,jag har själv gjort det någon gång.

Men dom som kommenterar det är fotfolket i Kyrkan och då både lekmän och prelater men dom som lyser med sin frånvaro det är höjdarna. Och jag får då en otäck känsla av att det utgått ett hemligt påbud från Biskopsmötet att någon diskussion med Dag skall inte föras. Och helst inte en teologisk sådan för den skulle han vinna.

Kan det vara så? Eller är det jag som är konspiratoriskt lagd?

Våra Syföreningar

En företeélse som finns inom Kyrkan och då både Svenska Kyrkan och andra samfund. Det är syföreningarna och dessa kvinnor som under mer än hundra år har verkat inom samfunden har sytt ihop massor med pengar till olika missions projekt inom de olika samfunden.

Det är många sjukhus och skolor i t.x. Afrika som bostavligen har sytts ihop av dessa idoga kvinnor som samlats till träffar där Prästen kanske läst något kapitel ur en bok. och där man talat om det som läst. Kanske Bo Giertz Sten-
grunden eller kanske om Moder Teresia eller någon annan kristen profil.

Det är en stor kulturgärning som dessa våra syföreningsdamer gjort under det sista hundra åren, då de spritt evangeliet utanför den eurpeiska kristenheten
och där som sagt bidragit till att grunda både skolor och universitet.

För det är ju som Dag sandahl skriver på sin blogg att vi kristna vi har p.g.a sanningsfrågan grundat både skolor och universitet. Och att de så kallade ateisterna inte grundat ett enda. De har bara övertagit de Kristnas.

Och mycket av denna kulturgärning har bekostats av våra syföreningstanter.

Stad och landsbygd

Som jag skrev för en tid sen så drog både OK och Statoil in sina bensinmackar här i Karesuando. Så om vi vill ha bensin så har vi antingen fått tanka på
Neste i Finland eller åkt till Kuttainen. Handlar`n dätstädes. Vilket är en privathandel som står utanför bensinkedjorna och som därför lyckats att få Bensin hit till byarna. Men nu har f.d Statoil fått Nya Tankar och också nya pumpar. Så nu hoppas vi att vi snart har bensin i byn på den Svenska sidan igen.Men man kan ju fundera över detta att staten inför regler som gör att landsbygden inte kan leva vidare. Det är som om man ser landsbygden, jag vägrar att kalla det för glesbygs, som tärande och de stora städerna som närande. För både stad och land behöver varandra men utan landsbygden och grödor och jordbruk existerar heller ingen stad, för utan mat så svälter vi snart ihjäl.

Värsta isläget på många år

För ett antal år sedan var hela Östersjön tillfrusen och man kunde då gå från Skåne till Sjaelland eller med andra ord från Malmö till Köpenhamn. Men då fanns det Svenska  Isbrytare på plats, så att de kunde hjälpa danskarna att få ut och in varor till sin huvudstad.

Men i år kan tydligen inte vi svenskar hjälpa oss själva för eftersom klimatnissarna har bestämt att det har blivit klimatförändringar så tyckte man väl från ansvarigt håll att den kraftigaste isbrytaren kunde hyras ut till forskninsändamål i Antarktis farvatten. Och argumentet var att detta bestämdes innan man visste att det skulle bli en så hård vinter. Inte hört talas om vädret varierar eller fluktuerar från år till år. Och från decennium till decennium. För att inte tala om från århundrade till århundrade. Kolla dock den här länken:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sveriges-basta-isbrytare-i-antarktis_4375475.svd

Vintern håller oss ännu i sitt grepp.

Det har ju kommit masor av snö i år men här uppe tycker jag att det inte är värre än det brukar att vara. Åtminstone inte på de tio år som jag kan blicka tillbaka på. Så tycker jag inte att det vare sig är mer eller mindre snö vid den här årstiden. Vårvintern i början av mars. Så här ser det i vart fall ut om man blickar ut över älven. Jag tog bilderna i går den 3 mars. Och på andra sidan ser man Finland. Fast gränsen går egentligen mitt i älvfåran.

 

Foto: Karesuandoherden

Som Kontrast till den bilden så kan man ju kolla på följande bild från i somras taget från nästan samma ställe

Foto: karesuandoherden

Är det inte så att man längtar efter sommaren efter den sista tidens kyla.Fast då kommer ju myggen och?

Varför skottar de inte?

En sak som förundrat mig under de sista av dessa dagar, det är alla takras som inträffat söderut. Det vill säga i mina hemtrakter. För de tak som drabbas tycks vara de som byggts efte medelhavsmodell. Det vill säga platta tak och det säger sig ju självt att de måste skottas om det kommer för mycket snö på dom.

Och sen kan man ju undra varför i hela friden skall man bygga som man gör i södra europa i norra europa. Vi vet ju att vädret variera från årtionde till årtionde. Under det tidiga 70-talet var ju t.ex vintrarna extremt snöfattiga och så kom de snörika vintrarna i slutet av 70 talet. Då pendeltågen i Stockholmstrakten knappt kunde köras eftersom de var köpta i Italien unde dessa snöfattiga vintrar. Därför blev dom gång på gång nedisade och måste in i hallarna för avfrostning. Och tydligen är det likadant nu med en skillnad hallarna finns inte kvar i SL:s regi och därför har man inte råd att avfrosta tågen då hallhyran är för dyr.

Och för att återgå till det som jag började med, så borde man väl fundera på varför har man byggtr man som man gör hos oss i norden. Det vill säga hus med brutna tak. Jo för att regn och snö skall kunna rinna av. Jag såg förresten en annons i en Norsk tidning att nu behöver man inte ens upp på taket. Nu kan man stå nere på backen och få ned snön. Så här ser den annonsen ut:

http://www.avalanche.as/

Det verkar ju vara ett säkert sätt att slippa gå upp på taket och då slipper man också vara rädd för att halka ner och slå ihjäl sig.

Idétorka

Det har under den sista tiden blivit en del skriverier om själva bloggen och det beror på dels idétorka men också på att jag inte varit riktigt nöjd med själva utseendet på bloggen. Men nu har jag bytt till en annan mall med en annan och som jag tycker mycket trevligare design från Blogger.

Det skulle vara trevligt med någon slags respons på det hela, så skriv gärna en kommentar på detta och kanske också någon kommentar om något teologiskt ämne. Då kanske idéerna kommer ?

Kylan tycks ge sig nu.

I nästan tre månader om inte mer har vi haft ganska så kallt.Ibland har termometern krupit under -30 strecketoch det har ju inte varit så roligt eftersom man inte
kan vara ute då.

Detta drabbar ju speciellt barnen eftersom de inte kan vara utomhus och leka säger dom barnfamiljer som jag känner. Ja, inte ens Ronja, hunden, verkar tycka att
det är kul att vara ute.

I helgen kom det mer snö och det är ju konstigt att man tycks ha mer snö söderut än här. Men det kanske får fartpå snöskoterförsäljningen där nere. För det kanske nu
blir kallare vintrar under några år. Eller kanske är detFimbulvintern som har kommit? Vad tror ni?

Ibland blir det inte som man tänkt sig

Ja, sånt händer ibland.

Jag kommer ihåg att då jag för nästan 18 år sen kom till mitt första missiv i Eskilstuna så fick jag en bok som hette på Rutinens brant. Och jag kunde inte låta bli att undra varför jag som var helt grön och orutinerad skulle få den. Nu hade kanske varit lämpligare.

Och i dag skulle jag ta bort en av länkarna som finns till höger i fältet men jag råkade då ta bort allihopa och har nu försökt att efter bästa förmåga rekonstruera dessa. Jag hoppas att det har gått bar!

Blogginflytande

På min andra blogg vid graensaelven  så ser jagatt 100% av alla bloggar har mer inflytande än den och det gäller tydligen också denna. Men någon borde ju ha mer inflytande än den andra. Jag undrar därför hur dom räknar. Någon borde ju ha mer inflytande     än den andra.

Kommer någon mer Biskop att avgå?

Jag ser i bladen d.v.s tidningarna att Biskopen i Wäxjö till slut fick avgå till en forskartjänst i Uppsala. Det blir ju några pensions- avgångar men jag undrar om detta blir en unik händelse. Eller om det finns några andra Biskopar i de 13 stiften som kommer att gå förtid? Då det gäller Wäxjö fanns det kanske en orsak. Åtminstone får man en antydan till det då man läser vad Anders Brogren skriver på sin hemsida om det som jag skulle kalla affären Thidevall.

Det är sorgligt att en Biskop måste avgå men det är också sorgligt att man rekryterar fel. Kan det bero på att det bara är Mälarpirater  eller dom som är allierade med dom som kan bli Biskopar i Svenska Kyrkan. De andra sitter och harvar på Komministertjänster som en av Svenska Kyrkans Andliga ledare som nu är arbetsledande Kommi- nister på Norra Öland. Men kanske gör han störst nytta där då han är den enda som man skulle kunna kalla andlig ledare i Svenska Kyrkan. Eller vad tror ni? 

Sjung lovsång alla länder och prisa Herrens namn!

Jag har inte på några veckor haft lust att skriva här på denna blogg och det bror på den sista tidens utveckling i Svenska Kyran. Och då speciellt utvecklingen i Wäxjö stift. Där Biskopen är ifrågasatt och inte får jobba från stiftskansliet. Jag vet inte vem som har gjort rätt och vem som har gjort fel därstädes även om jag tror att Dag Sandahl är något på spåren.

Någon sade för några år sen att Svenska Kyrkan snart kommer att implodera. Jag antar att med det menas att den kommer att sjunka ihop som en suffle-pudding. Och man kan ju också undra hur en kyrka som gör sig av med sina trognaste skall lyckas att överleva    och Jesus har ju också sagt att de grenar i mig som inte bär frukt rensar jag bort. Och det måste ju också vara något fel när det se    ut  som om det är Judas Iskariot som det hela verkar kretsa omkring åtminstone då man ser att många då dom skriver om Svenska Kyrkan förkortar den SVEK. Detta är inte bra och vad skall man göra i detta läge. Kanske som någon föreslog på en sajt. Då vi som kristna inte vet vad vi skall göra efter att ha försökt allting. Ja. då skall vi sjunga lovsånger.

Något unket

Är det inte konstigt att när man skarpar på en Folkpartist så träder inte en liberal och det fria

ordets försvarare fram utan något unket 30-talsaktigt som är rädd för den fria debatten fram.

Läs själva hur en FISK-dam resonerar.

http://www.blt.se/opinion/debatt/langt-over-anstandighetens-granser(1736035).gm#comments

Var Svininfluensan en bluff?

Om man följer den här länken så kommer man till ett inlägg där det
talas om Svininfluensan. Och om detta är sant så undrar jag hur
dessa som utser årets förvillare kan krångla sig ur detta.Det verkar
i detta fallet som om Doktor Dahlkvist har haft rätt.

http://parnassen.wordpress.com/2010/01/15/svinbluffen-den-nya-influensan-var-gammal-och-mild/

Om att hitta en bok!

Jag har varit på semester och på semesterorten går jag och kamraterna in på ett kombinerat kafé och loppis. Och jag kollar då som jag brukar in om dom har några intressanta böcker där.

För ca. 40 år sen fick jag och mina två bröder besök av min kusin, hon var några år yngre än jag. Och hon fick syn på två böcker som jag hade köpt från det bästas bokklubb. På min äldsta brors medlemsskap där. Nå, hom blev förtjust i dessa böcker. Men inte för att läsa utan för att de skulle vara snygga i bokhyllan. Och hon ville gärna ha dom. Så bror min gav då gladeligen  bort dessa båda mina böcker.

Nå, jag har sökt dessa båda nu i ett antal år, den ena fick jag tag i för några år sedan och en av berättelserna i denna bok handlar om Lukas Läkaren. Det vill säga evangelisten Lukas. Och den andra boken hittade jag nu på trettondagsafton och det är framföralt två berättelser där som jag vill läsa om “Mikrobjägare”  och den andra handlar om Michelangelo “Han som skapade en värld” är titeln på den.

Nå, jag är glad att jag till slut hittade boken som jag sökt på antikvariat och loppisar ett antal år. Så nu blr det att läsa om de berättelser som finns innanför dess pärmar innan den återigen efter 40 år kommer att vända ryggen mot mig.