Sitter och funderar inför julhelgen

Jag sitter och funderar inför den stundande julhelgen och några ord i SPT, det nummer av tidskriften som innehåller dels en textutredning och delvis ett predikoutkast om julhelgen.

Några ord i detta utkast fastnade jag för nämligen att den stora utmaningen för oss präster är variationen. Eller snarare bristen på variation, det är ju samma texter år efter år och huvudtexten är ju skattskrivningen vilken återkommer i alla tre årgångarna.

Ja, hur skall man predika över detta?

Går det att variera sig?  Är det överhuvudtaget önskvärt att göra detta?

Ja, variera sig bör man nog men man bör nog hålla sig till den text som man predikar över! Vare sig det är Lukastexten eller någon av de alternativa texterna i evangelieboken. Och här finns det ju i evangeliebokens tredje årgång två andra texter att meditera över för att sen låta denna meditation utmynna i en predikan.

Ja, jag tror att det får bli så i år!

Stjärndamm

Jag har nu läst Wilderängs bok Stjärndamm, det är litet av det gamla Häpna över dessa tre böcker. Den första boken i serien tyckte jag var hyfsad men den andra boken vad den nu hette? Hade alldeles för långa transportsträckor. Och jag tyckte inte att handlingen rördes sig vare sig framåt eller i sidled.

Inte ens bakåt!

Men i den tredje boken Stjärndamm har handligen tagit sig några kliv framåt och avslutningen är grandios!

En födelsedag att minnas!

I dag 26/11 fyller jag år!

Jag föddes om jag kommer ihåg det rätt den 26 November 1948 på Fjugesta BB klockan 07.00 på morgonen. Nu är det inte själva födelsen och födelseögonblicket som jag kommer ihåg utan vad man har talat om för mig. Och jag har ett svagt minne att jag sett det papper där. Nästan lika lite som ett gammaldags Konsumkvitto.

Det är troligen från detta lilla pappersark som jag kommer ihåg var och när jag föddes för 68 år sedan.

Men nu vill jag tala om en annan födelsedag som infaller om ca en månad framåt, nämligen bestämt den 25 december och den födelsen inträffade för 2000 år sedan i samband med Kejsar Augustus skattskrivning av hela det Romerska imperiet och den som föddes då var Gud själv.

Gud som kommer till oss som ett gossebarn vid namn Jesus.

Vi kallar honom Jesus från Nasaret trots att han föddes i Betlehem.

Men vi kan väl stanna ett tag i Betlehem ett tag och fundera lite på vad det kan betyda att han föds just där.

Vi kallar ju honom också Messias, den smorde, vilket var det judiska namnet på den kommande konungen av det Judiska landet. Konungen av Davids ätt som skulle och återställa det Davidiska imperiet. Det imperium som skulle kontrollera handelsvägarna i området och göra det rikt och mäktigt igen.

Detta var dock inte Guds avsikt uppdraget var och är större än så !

Uppdraget var att laga den skada som uppkom i världen genom syndafallet och därför måste Gud bli människa. Människan Jesus!

Han föds i Betlehem och skattskrivningen gör att det är överfullt i härberget, där finns ingen plats för dem. Den höggravida Maria och Josef. De får ta vad som bjuds. Ett stall.

Och där föds Jesus.

Han lindas och läggs i en krubba!

Man kan se det som om han blir mat åt mänskligheten!

Och det är väl så vi får se Jesus han är vår andliga mat, då vi möter honom i Bibel och gudstjänst!

Men också mer påtagligt då vi begår nattvarden, då vi dricker hans blod och äter hans kropp.

Nu när adventet infaller så kommer vi att umgås med Jesus både i Bibel och gudstjänst och varför inte i det som katekesen säger hjärtats samtal med Gud.

Alltså bön!

Nu är det dags för Completoriet, vi möts där!

Advent, väntans tider.

Ja, nu är det snart advent och med snart menar jag snart.

Det vill säga att ännu är inte tiden inne att sätta upp adventljusstakarna, inte heller är det tid för att sätta upp adventsstjärnan i fönstren. Nej, det bör man vänta med tills den 1:a söndagen i advent och den söndagen infaller kl.18.00 i år lördagen den 26 November.

Det är då helgen rings in av kyrkans klockor! Men, även om kyrkans klockor inte ringer så inleds helgen detta klockslag och så inledes helgen enligt gammal god kristen tradition.

Och så är det med alla helger, de inleds klockan 18.00 föregående vardag.

Orsaken till att jag skriver detta är att många vill ta ut julen i förskott, speciellt våra affärsmän och kvinnor. Alltså de som tjänar pengar på julruljansen.

Förr i tiden, inte allt för länge sedan så var det 1:a söndagen i advent som gällde.

Den kallades också för skyltsöndagen och jag tror att det var en hederssak att inte avslöja vad skyltfönstret innehöll förrän kyrkans gudstjänst kl.11.00 var över, men jag kan ha fel i detta?

I kyrkan, åtminstone i Karesuando Församling så är det kl.18.00 som gäller, då tänds ljusstakarna i kyrkan och församlingshemmet men också julgranarna på båda ställena.

Dahlsjöfallet än en gång

För några år sen skrev jag här om Dahlsjöfallet vilket inte handlar om ett naturscenario utan om tre eller eventuellt fyra försvunna killar. De försvann från Göteborg den 29 Juli 1965 i en midnattsblå P.V och har inte hörts av sedan dess.

Eller vänta man tror att åtminstone en av dessa, den yngsta i gänget har synts till några gånger och alla tre i Jämtland.I Bräcke på 1960-talet.

Mysteriet är stort angående detta och jag läste en bok om detta försvinnade och några andra i somras. Och man kan undra var tog dessa tre ivägen.

Vart försvann dessa?

Teorierna är många, den mest troliga är väl att de kört ner i ett vattendrag med sin bil men då stämmer inte vittnesaktagelserna. En annan teori är att de på något sätt hade koppling till grodmansrånet i Göteborg som inträffade samma dag.

Eller att dom blev inblandade i något annat som har gjort att de måste hålla sig dolda p.g.av tvång.

I en Flaschbacktråd;(https://www.flashback.org/t899335) så skrivs mycket om detta fall och användaren skaraborg2  har forskat mycket om just detta fall men det är fortfarande en gåta vart dessa en gång unga personer har tagit vägen.

Lever några eller någon av dessa och varför tar denne i så fall inte kontakt med sina syskon?

Detta är en av gåtorna runt dessa eller är Skaraborg2 fundering riktig, att den yngsta av dessa har fått en ny identitet och lever ett familjeliv med barn och barnbarn. Och därför inte vill förlora kontakten med sin nya familj.

 Och om han eller de levde under hot, kvarstår hotet efter 50 år?

Dessutom hur har han lyckats skapa en ny identitet, fick han hjälp av någon?

Ja frågorna är många men inga svar kan ges.

Dags för completoriet

Jag har kommit ur takt med completoriet, alltså den sena kvällsbönen men det går att räkna ut medhjälp av en tabell i Kyrkans Dagliga bön.

Litet krångligt dock, så för det mesta brukar jag kolla i Svensk Pastoraltidskrift.

Där brukar det varje vecka finnas en anvisning om vilken vecka det är och jag brukar eller snarare brukade skriva in det i min almanacka för sanningen att säga har mitt böneliv varit väldigt torftigt för att inte säga obefintligt på senare tid.

Men jag hoppas komma igång igen och jag tänker många gånger på något som Biskop Bo Giertz en gång sade eller skrev. Förmodligen gjorde han bådadera. Han skrev att "Det är då man inte har lust att bedja som man har mest behov av det".

Och så är det ju!

Då bönen är hjärtats samtal med Gud!

Kyrkoåret går mot sitt slut!

Om Gud så vill och vi får leva får vi också i år uppleva att detta kyrkoår går mot sitt slut, också i år går vi till vägs ände.

Eller åtminstone till kyrkoårets ände.

Jag är pensionär men en arbetande pensionär!

Det vill säga jag arbetar i kyrkan, i år på min gamla tjänst i Karesuando Församling. Det som en gång var en kyrkoherdetjänst men som nu är en komministertjänst med det ståtliga namnet Församlingsherde.

Efter en illa utförd omorganisation i Svenska kyrkan.

Kyrkoårets närmaste söndag har rubriken  "Vaksamhet och väntan"

Och vaksamhet och väntan behövs för att bejaka Jesu återkomst, så att vi inte faller i en andlig sömn som gör oss svårväckta.

Det gäller för oss att omgjorda oss med andens svärd!

Men också de andra gåvorna som gör att vi både kan ta emot evangeliet men också att föra detta vidare eller för att citera Psalm 228:3 i Psalmbok 86;

Den eld som vår Frälsare tände
skall föras från vän och till vän.

Även om just det budskapet är litet inskränkt då de som vi just då  kanske är ovänner med utesluts, så också dessa presumtiva vänner bör vi innesluta i detta.

Även skurkar och banditer, som den ena rövaren på korset.

Som gjorde bot och bättring i en för honom svår situation också för honom fanns det hopp!

Läste en bok eller var det en deckare i natt?

Jag sitter på expeditionen, höll på att skriva redaktionen, och funderar på en bok som jag läste i natt.
Ja, jag kunde inte sova då jag hade varit på en resa till Kiruna under dagen men i Svappavaara hade jag gått in på Konsum och köpt lite mat som jag senare i dag skall göra i ordning.

Alltså laga mat!

Men då jag var inne i butiken passade jag på att köpa en deckare och det var den som jag läste under de tidiga nattimmarna. Och den handlade om en Metodistpastor. Och hur han blir indragen i en mord-
gåta då han hittar en död kvinna i kyrkan. Som ser ut att sitta och bedja.

Men hon är död, mördad.

Jag, jag skall inte avslöja mer av handlingen i boken.

Men jag funderar på om Gud har kommit tillbaka i litteraturen och då speciellt den del av populärkulturen (skrev först populäskulturen) där kriminalromanen och deckarna huserar.

Kanske inte så mycket i den svenska poulärkulturen som den anglikanska, det vill säga i de engelskspråkiga länderna i världen.

Och där verkar det också som om förlagen, eller är det översättarna, tycks tordas tala om Gud som annars inte är vanligt i vår kultur.

På något sätt inger det hopp!

Kanske är vår riktiga värdegrund på väg tillbaka men den går genom populärlitteraturen och kanske också internet.

Den som lever får se!

Inte i mitt intresse!

Vi ser det dagligen.

Vi läser början på en intressant artikel i en tidning  långt ifrån oss.

Kanske från det ställe vi bodde på i barn och ungdomstiden Eller från något annat håll. men vi kan inte läsa vidare för det var bara för de som prenumrerar på tidningen ifråga.

Och så går tidningen miste om en presumtiv läsare.

Det är ju också så att man kan kanske prenumrera på en eller två tidningar men inte på hela floran av tidningar i Sverig.

Jag undrar om man är medveten om denna problematik från de som gör tidningar?

Intressanta artiklar göms undan och så blir de utan läsare!

Vad säger annonsörerna om detta?

Är inte så produktiv på bloggen

Som ni märkt är jag inte så produktiv på bloggen men det har blivit lite mer på sistone, jag hade också tänkt att jag kanske skall ta och recensera en och annan bok.

Men för det har jag en annan blogg på blogger men det hindrar ju inte att jag occks lägger in det i flödet på denna blogg då och då.

Nu skall jag gå och göra mig i ordning för dagens gudstjänst i Karesuando kyrka.

Tröstens Gud

På mitt skrivbord ligger ett litet häfte, ja man skulle till och med kunna kalla det en liten bok och den har titeln tröstens Gud med litet t.Den är skriven av en man vid namn Urho Muroma.
Det är alltså en översättning från finskan och då kommer jag att tänka på en annan bok också det av en finsk präst som författare.

Jag kommer inte ihåg titeln, knappt något av innehållet men jag vet att den berörde mig starkt, kanske just därför att han tog upp krigsupplevelser, han hade tjänstgjort vid fronten både under vinterkriget och senare under fortsättningskriget. Som vårt östra broderland utsattes då Europa led under flera diktaturer. Italien, Tyskland och Sovjetunionen.

Just frontupplevelserna tycktes ha gjort ett mycket starkt intryck på denne författare, så starkt att han också i sin text kunde förmedla litet av den stämning som var då.

Även om han skrev  dessa sina texter på sin ålderdom åratal efter krigssluten.

Telefontjafs

En sak som man kan fundera över det är alla slags konstiga "förbättringar" som görs i våra mobiltelefoner. "Förbättringar" som gör att ingen telefon är lik någon annan. Vilket gör det svårt att använda någon annan telefon än den man är van vid.

Eller är det ett slags stöldskydd?

Så att man bara skall kunna använda sin egen telefon?

Funderingar över livet universum och allting!

Sitter i lampans sken och funderar på livet!

Kanske lite väl pretantiöst att göra detta då klockan närmar sig midnatt och höststormen börjar att ljuda därute. Hundarna har varit ute och fått sina promenader och dom verkar nöjda både med dessa och att de får äta sig mätta. Och jag också!

Sen kan man fundera över vårt välfärdssamhälle där också djur och djurhållning regleras samtidigt som det finns människor också i vårt land som inte får äta sig mätta.

Vad lyckliga vi är som har en säng att sova i och ett varma rum att vistas i också på våra breddgrader.

Det är väl något att vara tacksam för och tacka Gud för!

Men gör vi det?

Svara på den frågan, den som kan?

Inte är svaret 42, nej det är nog ett annat svar.

Jag tror  att den yttersta  frågan egentligen är Guds fråga till Adam och Eva.

Adam var är du?   Eller för att översätta MÄNNISKA var är du?

Det kan tyckas underligt att jag skriver att svaret inte är 42 men då har ni inte läst liftarens guide till galaxen. För det är det som dagens eller nattens rubrik anspelar på. Det är frågan som ställs där men den är inte enligt boken rätt ställd. Då svaret är 42 men man vet inte hur frågan skall lyda egentligen.

Dock är jag inne på att frågan som sagt var är Guds fråga till Adam som betyder Människa.

Och med detta får jag sluta för i natt.

God Natt!

Väktarna på Sions Murar

Temat i dag är Frälsningen och jag baserar min predikan i dag på väktarskapet, det vill säga att hålla vakt på Sions murar. Sion är ju ett annat namn för Jerusalem. Och den gammaltestamentliga texten är från Nehemjas bok Neh. 2:11-20. Där han berättar om hur han när han anlänt som den persiske kungens ståthållare till staden för att bygga upp den igen.

Han berättar där hur en natt  med några medhjälpare och ett djur, förmodligen en åsna, rider runt den nedrivna muren för att överblicka skadorna på den. Boken fortsätter sedan med hur man bygger upp muren igen. Med murslev men också folk som står på vakt för att bygget skall kunna fortsätta.

Läs gärna boken och ha den gärna som studiecirkel i höst!!!

Jag sitter och funderar!

Jag sitter och funderar på det jag skall ta upp på den första konfirmandträffen, nämligen skapelsen och var jag hittar materialet. Ja, det är ju inte konstigt att hitta detta material. Allt detta finns ju i Bibeln men också i konfirmandböcker och annan kristen litteratur.

Skapelsen, ja vad skall man säga om den?

Vi ser ju att efter varje skapelsemoment säger Bibeln.." Att Gud såg att det var gott"

Varför gick det då så illa med skapelsen och framförallt med mänskligheten, varför?

Ja, det kan man fråga sig och det är väl det Bibeln  ger svar på och att det behövs en frälsare,
Jesus Kristus.

Det är det vi, jag och mina medarbetare skall berätta om!

Tillbaka Igen!

Ja, då är man tillbaka på sin gamla arbetsplats som helårsvikarie!

Och jag sitter och funderar på morgondagens konfirmandundervisning. Under två år har jag inte haft konfirmander så jag funderar på hur det skall gå.

Och jag närmar mig de 70, fyller 68 i år.

Men förhoppningsvis skall det gå bra!

Värdegrund, vad är det?

Det händer då och då att man ser orden ”det strider mot vår värdegrund” men man ser sällan eller aldrig vad denna värdegrund skulle vara. Det tycks också skifta från organisation till organisation.

Så vad är denna undflyende värdegrund för något?

Ja, det kan man fråga sig!

En värdegrund som inte är undflyende är dock den som vi fick lära oss i folkskolan, den skolform som måste vara oöverträffad att lära ut kunskap till barn. Jag vet ingen frisk unge som lämnade den skolan utan att kunna läsa och skriva plus att vi fick med oss kunskaper i de fyra räknesätten också.

Och då frågar sig vän av ordning, vad var det för värdegrund ni fick med er i den skolan?

Jo, det var så mina vänner att i tredje klass, som av föräldragenerationen kallades storskolan där fick vi en psalmbok. Psalmbok 1937 och vi fick lära oss psalmer utantill och genom detta fick vi också lära oss vad som var rätt och fel.

Men också en ingång till Svenskspråkig poesi även om vi inte var medvetna om just detta, vi blev också vad man skulle kunna säga psalmbokskristna.

Vi fick kristendomen till oss så att säga indirekt genom dessa psalmer, vi började också dagen med en psalm och det var i regel psalmen ”Din klara sol går åter upp”

Men den direkta värdegrunden var dock dekalogen eller 10 Guds bud som också återfinnes i i en del upplagor av Psalmbok 37 i Katekesdelen

Ja i Katekesen finns den värdegrund som styrt vårt samhälle sedan reformationen infördes i Sverige, då det är Martin Luther som är den som sammanställde buden från Bibeln till den lilla Katekesen eller Barnaläran.

De tio budorden som åtefinnes där är den värdegrund som både den enskilda människan och och samhället behöver.

Och den behöver heller inte revideras stup i kvarten som de undflyende värdegrunderna från olika organisationer.

För Katekesen är fullt förståelig för alla och envar även om den talar gammalsvenska1

Tänkte bara jag skulle reblogga detta, då det är viktigt!

En sak som är underligt i Sverige, det är att det s.k nådeinstitutet ligger på en domstol. En tingsrätt till och med. Förmodligen för att det skall synas rättssäkert. Men i andra länder brukar detta ligga på statschefen. Alternativt på Konungen i statsrådet. Det vill säga när Konungen presiderar i Konselj.
Naturligtvis är det där det bör ligga, inte på en underrätt som har en massa häsyn att ta. Nu ligger detta på tingsrätten i Örebro och dom är säkert kunniga men detta blir systemimmanent och nåden bör inte vara det. Utan nådeinstitutet bör ligga utanför domstolarna, helst på Konungen som person precis som det ligger på den Finska Presidenten i den östra rikshalvan.
Varför det har blivit som det blivit i Sverige kan man bara spekulera om. Men vi borde återgå till till den gamla ordningen eftersom detta med att Örebro tingsrätt skall ge dömda nåd. Det blir helt fel och systemimmanent.

Åsksommar!

I år. Sommaren 2016 har sommaren varit både varm och regnig, det har heller inte varit en torrsommar. Jag kommer inte riktigt ihåg de senaste torrsomrarna.

Däremot barndomens torrsomrar i Närke. 1955 då jag var sex år och på det sjunde har jag dock bara ett diffust minne av.

1959 getingarnas torrsomrar minns jag därför att jag då fick ett getingstick strax under höger öga.

Oj, vad ont det gjorde och vilket skrik jag lär ha skrikit det hände.

Mina bröder trodde då att jag höll på att ramla ned en nybyggd branddamm straxt bakom ladugården, där vi bodde.

1969 var väl också en torrsommar men då hade jag andra bekymmer dels att snickerifabriken i Mullhyttan, där jag jobbade, skickade ut ett antal unga män i arbetslöshet.

Speciellt vi som senare på hösten skulle in i militärtjänst,

Men nu var det vädret eller snarare åskan som jag skulle skriva om.

Det här med varma somrar kan också vara ett för som Fader Dag Sandahl skriver på sin blogg. 1914 och 1939 var också varma somrar.

Och med tanke på situationen i världen ser det nog ut som om krigsmolnen just nu hopar sig över ett oförberett Europa. Där vi i Sverige till och med har avskaffat vår armé.

Finnarna har varit klokare!

Men nu var det vädret som jag skulle skriva om men så är det när tankarna far härs och tvärs.

Och jag kan inte påminna mig om att jag varit med om att vädret har varit så instabilt någon sommar förut men kanske är det så att när människor och länder kommer i otakt med sig Gud och sig själva, då blir vädret därefter.

Se bara på berättelsen om Elia och kung Ahab och hans drottning Isebel.

Också då hade folket och konungen kommit i otakt med Guds vilja och de drabbades av en torka, vi får hoppas på en böneväckelse i hela Europa och hela kristenheten överhuvudtaget, så att vi undgår krigets fasor och får behålla freden.

Dock inte så att vi missbrukar heliga skrifter och sånger, som en viss politiker som viftade med ett papper, då han steg ur sitt flygplan. Och citerade engelska (anglikanska) kyrkans evensongs med orden ”Fred i vår tid”

Nu hör jag åskan, därför är det dags att dra ut kontakterna!

Snart också dags för Completoriet! Aftonbönen

Nu är det Kattsovareväder

I dag liksom i förrgår är det som det kattsovareväder!

Det vill säga det är en regnig dag i Juli månad här i Nattavaara och jag misstänker att det har regnat sen arla morgontid. För då jag gick upp vid ½ 7 tiden i morse för att låta hundarna gå ut och kissa regnade det. Och det var stora vattenpölar på gården.

Nu är jag inte emot regnet som sådant för regn behöver vi i vårt land men i måttliga mängder och inte allt för mycket utan lagom mycket så att äringen får det regn den behöver.

Man får dock vara tacksam att regnet inte kommer som skyfall eller is (hagel) nu under sommartiden. För då kan det vara fara värt att det inte blir några hjortron ute i markerna.

Och dessa den gode gudens håvor vill vi väl alla få ta del av?

Ett brev till kronofogden angående företaget Key Code;s metoder

Jag har under några månader plågats av ett företag vid namn Key Code. Förra året sade jag upp ett abonnemang hos dem. Angående nyckelbrickor. Läs nedan.

Bestridande till kronofogden angående skuld till  företaget Key Code genom Gothia Inkasso.

Under ett antal år betalade jag pengar till ett företag som kallade sig Spärrlinjen som sedan bytte namn till Key Code efter en hel del skriverier i pressen.

Förra året sommaren 2015 sade jag skriftligen upp avtalet med Key Code då jag inte hade någon som helst användning av deras tjänster.

Tjänsterna var att leta upp bortappade nycklar och annat i Göteborgsområdet

Om detta företags tjänster överhuvudtaget existerar häruppe i Norr?

Detta företag har varit en följetong hos både press, polis och inte minst konsumentverket.

Samtidigt sade jag upp ett abonnemang hos böckernas klubb.

Från Böckernas Klubb kom ett brev där man tackade för den tid som varit och att man mottagit uppsägningen av abonnemanget. Från Key Code däremot kom ett samtal där man frågade varför jag sagt upp abonnemanget därifrån? Den enda gång man hört av sig?

I stället har jag därifrån fått en del räkningar genom detta företags egna inkassoföretag Ghotia Inkasso.

Seriösa inkassoföretag ville nämligen inte ha med detta företag att göra, då det skulle solka ner deras renommé.

Jag fick sedan veta att Radion haft några program om detta företag och dess metoder och några slagningar på nätet torde också ge en bild hur detta företag arbetar.

Kontentan av det hela är att undertecknad inte har någon skuld till detta företag, då jag sagt upp abonnemanget i god tid. Jag avser också att dels polisanmäla företaget Key Code till Göteborgs- polisen dels anmäla detta till konsumentverket.

Med Vänlig Hälsning

Att gå ut med hunden kan vara en tid för bön

Om en stund skall jag gå ut med hundarna och det brukar för det mesta vara trevliga stunder både för eftertanke och för att som Tevje i Spelman på Taket föra en dialog med Gud. Eller med andra ord som Luther säger i sin lilla katekes.

Föra ett hjärtats samtal med den treenige Guden.

Med både Fadern, Sonen och Anden.

För några år sen läste jag om hur relationen inom gudomen kan uppfattas av en amerikans pastor med svenskt påbrå. John Ortberg vilken förklarade detta som att Fadern pekar mot Sonen som pekar mot Anden som pekar mot Fadern i en evig cirkel.

Men vi kan be till alla tre inom gudomen!

Men vem vi än ber till av dessa kommer det dock de andra två att få del av våra böner och det är inget som hindrar att vi ber när vi är ute med våra hundar. Och då kan vi passa på att tacka!

Det vill säga tacka skaparen för vår vackra natur och den fina växtlighet som finns här men också fråga varför han behövde skapa myggen. Dessa blodtörstiga små odjur. För att inte tala om fästingarna som också tycks ha kommit upp till oss häruppe i mellersta Lappland.

Ja, det finns mycket att tala om i ett hjärtats samtal med vår Fader i himmelen.

Men också att tacka honom för Sonen Jesus Kristus som gör oss fria från bindningar åt alla håll men som också tar på sig de bördor som vi bär på av en brustenhet som kommer sig av följderna av syndafallet i tidernas morgon.

Dessa bördor av skam och skuld som vi alla bär på i våra liv och som vi ibland kan sätta fingret på och säga konkret vad de är. Men ibland är mer en känsla av att det inte står rätt till med vårt liv och de människor som vi har att göra med. 

Och kanske till och med de vi inte vill ha att göra med.

Också Anden kan vi be till och då framförallt att han skall föra oss men också andra till Jesus.

Sitter här och funderar på Nämdemannainstutionen, i detta fall en Lekmans funderingar.

I Sverige har vi både lagfarna domare och Nämdemän, de sista är lekmannadomare och under den sista tiden har det varit en del funderingar över dessa lekmannadomares funktion.

Man menar dels att de är okunniga dels att tillsättningen av dessa i princip är orimlig. Och det sista kan man hålla med om. Nämndemän skall naturligtvis inte tillsättas av politiska partier utan borde utses genom sampling. Det vill säga genom lottens hjälp bland medborgarna.

Men sen är det också detta med hur kunnig skall en nämndeman vara i lagar momenter och pragrafer i lagboken? En numera avliden advokat menade att den nämndeman som skaffade sig en lagbok borde avstå från just nämndemannaskapet eftersom han eller hon inte satt där för att kunna lagen utan för att avspegla den allmänna rättsuppfattningen.

Vilket kanske inte lagboken gör.

Han eller hon (jag avskyr ordet hen) som är nämndeman har alltså till uppgift dels att döma efter sitt samvete vilket torde avspegla den allmänna rättsuppfattningen och det är på det sättet som uppgiften som nämndeman skall förstås.

Och då är det den lagfarne domaren som skall försöka att få ihop detta med hur lagen skall tolkas och i och med att det finns flera instanser så skall  rättssäkerheten garanteras.

I juridiken är jag en lekman men  kanske ligger det något i mina funderingar?

Men det får andra bedöma, so long!

I väntan på?

Ja, vadå?

Någon som har ett förslag?

Ännu en gång om hålor i Purnu-vägen.

Var inne till Gällivare i dag och åkte över Purnu.Sadjem eftersom Kilvovägen är så pass dålig som den är. Då den håller på att rustas upp.Och det blir så att säga genomslag då man åker över varje vägtrumma som lades om förra året.

Därför väljer jag vägen över Sadjem i stället.

Men problemet är som sagt hålorna i vägen och jag har varit spänd var dag över dessa hålor som man får åka slalom  emellan och egentligen skulle man väl kunna jämföra det med rysk roulette.

För vad händer om man vid ett sådant slukhål möter en ren eller en bil eller varför inte en människa? Vad skulle kunna hända? Jo, man kan inte väja utan man får äventyra bilens fram och bakaxlar och hoppas att det går bra.

Hellre detta än att äventyra någons liv.

Men allra bäst vore ju att man tog tid på sig att fylla igen hålen i vägen så att man slipper detta slalomkörande. Eller?

Uppdatering:

När jag körde hem i går kväll märkte jag till min glädje att hålen i vägen mellan Purnu och Kilvo är lagade. Hur det är mellan Purnu och E10 vet jag inte. Då jag ännu inte kört den vägen.
Men även vägen över Sadjem har sina brister bl.a ett stort jättehål just i Sadjem men också dessa kommer nog att lagas hoppas jag.

Hålor i Vägen

Mellan Kilvo och Hakkas går det en asfalterad väg, som från ena hållet kallas Nattavaaravägen och från den andra antingen Purnuvägen eller Hakkasvägen, tror jag.

Nåja, det får vara hur som helst med detta men vägen är bedrövlig, hål efter hål i vägen och på sina ställen ser man rester av misslyckade lagningar. En del av dessa tycks ha förvärrat tillståndet och gjort hålorna större än de var förut.

Under förra årets regniga sommar såg man hur dessa hålor gröptes ut av vattnet som kom både uppifrån och kanske också nedifrån marken.

Vägen är ju på många ställen byggd på ren sankmark, kärr och myrmarker, så det är väl inte undra på att vägen ser ut som den gör.

Men man borde i alla fall laga hålen innan några bak och framaxlar går sönder på bilarna som tra- fikerar vägen. Speciellt som sträckningen Kilvo-Purnu torde trafikeras mer i sommar eftersom vägen mellan Kilvo och Gällivare skall få en upprustning i sommar.

Vilket gör att många kommer att ta vägen över Sadjem i sommar för att undvika vägarbetena på den andra vägen.

Från Hemtrakterna

Inte långt från Mullhyttan finns två näraliggande sjöar den ena har namnet Borgarsjö skans och där finns en gammal försvarsanläggning. Den andra sjön heter Trollkarlsklint.

Och det är den sista som är av intresse.

Det är nämligen så att om den sjön finns det en sägen om den sjön och den lyder sålunda;

I sjön Trollkarlen finns det en skatt och den kan bara bärgas under natten mellan midsommarafton och midsommardagen. Detta måste dock ske under absolut tystnad. Några har försökt och också fått upp kistan med skatten till vattenbrynet.

Men då kommer det en höna dragande på ett hölass. På detta sitter en gammal gubbe och manar på hönan och säger att skynda på. Vi skall vara i Rom innan solen går upp.

Detta är en så dråplig syn att de som ser detta inte kan låta bli att skratta och kistan med skatten sjunker ned i sjön igen.

Vulkanutbrott!

Ja vad skall man tro då snön mer eller mindre har vräkt ned över nejden den sista tiden.

Jag har läst någonstans att vid vulkanutbrott så kommer det så mycket järn upp i atmosfären att det då blir mer nederbörd under vintrarna i de nordliga delarna av jorden.

Alltså uppe mot polcirkeln.

Förmodligen blir det också så mot de sydligare delen av världen.

Alltså mot sydpolen.

Kanske är så?

Jag tror att det i vissa fall kan vara så men i vårt fall handlar det nog mer om att på det ställe som jag för närvarande är bosatt, så ligger bostället väldigt nära fjällkedjan. Och det innebär att den nederbörd som kommer västerifrån. Från norska havet. Den fälls ut just vid fjällen.

Och detta innebär skottande och åter skottande och det kanske inte är så bra då man som jag närmar mig de 70. Är 67 år,

Men annars så tycker jag om snö och klimatet men ibland kan vår Herre skicka alldeles för mycket av den vara.

Men det blir ju bra skoterföre och det är väl gott så.!

Eller också kan vi ta fram Vita blixten och glida fram på dessa så här ca. 30 år efter det att de ställdes in i en bod.

Få se om vi träffas i skidspåret?

Den nya Journalistiken

Ibland så funderar jag på vad som händer och sker i vårt samhälle!

En sak som jag funderat på är massmedia och att vår tids massmedia tycks ha missuppfattat sin uppgift. Nämligen att granska maktens män och kvinnor.

Utan insinuanta kommentarer och kopplingar.

Varför skriver jag detta, jo jag läste ett inlägg på Facebook som handlar om hur en deltagare i en demonstration blivit påhoppad av en journalist från ett av våra mediainstitut.

Jag tror det var från T.V men det kan också ha varit en av de stora kvällstidningarna, hon skriver där om hur hon upplevde situationen som helt absurd. 

Och att hon just därför hamnade i en försvarsposition.

Till det kan man väl säga att det verkar vara just på detta sättet som media arbetar och att man på detta sätt värnar om de maktens män och kvinnor som man är samsupna med.

-----

UPPDATERING.

Det var T.V


Länk till inlägget;  https://www.facebook.com/annelie.sjoberg1/posts/1154312427912946?fref=nf&pnref=story

Vid fjällens fot

Under det sista året har jag varit bosatt i Nattavaara, nära den skandinaviska fjällkedjan.

Inte långt från Gällivare och det som slår en när man kommer hit, det är den ofantliga mängden av snö som vräkts ned över oss under vintrarna för oss som bor här.

Inte ens i Karesuando finns det så mycket av den varan, även om de som bor där tycker att det är tillräckligt nog. Det som kommer.

Men jag kommer ihåg en gång förra vintern, då hade jag kommit till Nattavaara från Karesuando och vi fick ta hjälp av en traktor med skopa för att få bort den mesta snön från tomten.

Om ni undrar varför jag tillbringar min tid i Gällivaretrakten så beror det på att jag fortfarande arbetar som präst. Men då på halvtid i Gällivare Pastorat. Vilket passar mig bra. Och tänk att få ha ett arbete där man får fira. I detta fall gudstjänst med människor i svenska kyrkan.

Det är en väldig förmån men också att få göra detta som äldre präst och det är nog inte för inte som just ordet präst kommer från det grekiska presbyteros som betyder just äldre.