Ja, jag brukar gå dit en gång om året.
Men nu har var det länge sedan som jag var där och det beror på att jag missade den förra kallelsen, jag bytte nämligen telefonbolag från Telia till Tele 2. Orsaken till detta var att jag tror att jag får bättre service på Tele2. Vi får väl se hur det blir med detta?
Nåja, jag fick i vart fall tänderna servade i dag. Så nu har jag kanske ett vackert Stomatolleende men det får andra bedöma.
Det skulle bli varmare mot helgen, vi får väl se hur det blir med det?
Men det vore ju tacknämligt om vi kunde få lite av en brittsommar också häruppe i norr, indiansommar har vi haft. Om någon funderar över skillnaden så är det så att brittsommar är i oktober runt Birgittadagen och Indiansommar är i september.
Det blir en liten rest av sommaren som kommer och besöker oss innan vintern att få njuta av solens värme ett litet tag till. Eller hur?
Det blir inte så mycket mer i dag, so long på er och sov så gott.
Det var en tid sen jag var inne på denna blogg och det beror på att jag har haft svårt att komma in på den men nu tycks det ha löst sig och bra är väl detta. Jag är inte så flitig som min prästkollega Dag Sandahl att skriva och har väl inte så många idéer som han har.
Men lite grand har jag väl att förtälja då och då!
Som ni vet så bor jag i en by i mellersta Lappland som heter Nattavaara och här trivs jag alldeles förträffligt. Speciellt nu när jag inte har varit riktigt frisk. Förra året gick jag igenom en stor hjärtoperation och skulle ha hjälp fram till och med augusti månads slut.
Det blev inte så, eftersom jag fick en felaktig medicin men jag tror att jag kommer att bli frisk nu under hösten. Relativt då jag måste fortsätta att medicineras men det hör väl egentligen till åldern för i år fyller jag 76 år. Och då får man räkna med att krämporna kommer och jag har ju också min pacemaker som håller mig uppe.
Det var en liten rapport om mitt liv här i Nattavaara.
Och det får man ju vara mer än tacksam för men det är väl ungefär nu på sommaren som myggen brukar behaga försvinna. Kanske har det varit frost för det är efter frosten dom försvinner.
Nåja vad vet jag om det, inte så mycket även om jag är uppvuxen vid en myr där det vimlade av mygg varje sommar. Stockåsmossen som lokalbefolkningen sade eller som den heter på de officiella kartorna Skagershultsmossen och den ligger i Närke inte långt från Mullhyttans samhälle och Nerikes Jordan ,Svartån, rinner igenom mossen på sin väg mot Örebro och Hjälmaren.
Böcker som jag läst.
Det finns en del böcker som jag läst, framförallt är det väl Böckernas Bok Bibeln och då framförallt evangelierna. Och jag läste samtliga för ganska många år sedan men nu är det länge sen jag läste någon av evangelierna i ett svep.
Orasken till det är, tror jag, att vi predikar inte över hela evangelietexten utan över de små avhuggna styckena som kallas perikoper var söndag och likadant är det med breven och de styckem som valts ut från Gamla Testamentet.
Andra böcker är lite mer prosaisika även om de kan vara allvarliga i sig som den av Wladislaw Szpilman pianisten som hanlar om hans tid i Warschawa under kriget då han som jude var tvungen att hålla sig gömd i staden.
Sen kommer jag ihåg att jag som tonåring läste en bok av Hemingway som min bror lånade på bibloteket i Mullhyttan, då biblioteket fortfarande fanns i NTO-lokalen Ordenshuset just i Mullhyttan.
Det var boken om det Spanska inbördeskriget. Klockan klämtar för dig, en klassiker så god som någon och jag funderar på att läsa om den men då måste jag få tag i den. Den kanske bokbussen kan ordna fram.
Titeln är hämtad från John Locke, där han säger fråga inte vem klockan klämtar för för den klämtar för dig!
Och kanske är det så?
Ibland så händer det att jag läser en eller annan bok.
Inte som när jag var yngre och kunde läsa hur mycket som helst. Ibland så mycket så att jag själv tyckte att det riktiga livet gick förbi.Men genom läsningen fick jag del av andras erfarenheter av det vi kan kalla för livetJag kommer också ihåg ett råd som jag fick på prakten, att inte ta exempel från församlingen eller den bekantskskrets som finns runt omkrig sig.
Vare sig de människorna kom från församlingen eller annat håll, nej exemplen skulle tas från bibeln eller annan litteratur. Eller kanske filmer och T.V serier. Människor och då kanske inte trasiga människor som kom till kyrkan för själavård skulle inte lämnas ut. Ja, om man läser äldre predikosamlingar så ser man att det faktiskt var något somman gjorde.
Trots att kyrkolagen förbjöd ett sådant oskick!
Prästen kunde inte bara mista kappa och krage utan också mista huvudet om något sådant skulle hända. Så därför är litteraturen och filmen att föredra. Det har väl hänt en och annan gång att då man tar ett sådant exempel från något av dessa media så känner ändå en del människor igen sig. Kanske för att måmga författare, trots att de är särlingar eller kanske just därför, känner av människors problem. Men också deras tankar och frågeställningar som kanske inga andra människor gör.
Det får räcka för den här gången, hoppas vi ses eller hörs och kommentera gärna!
Det har dröjt med jag publicerat mig på min blogg, åtminstonde den ena av dessa, det är ju denna jag använt mest. Men förra gången jag försökte kom jag inte in men den här gången går det bättre och jag har en aning om varför men jag behåller den aningen för mig själv åtminstone för ett tag.
Kanske en så där 20- 30 år och då har jag förmodligen glömt bort det hela om jag skulle leva då, jag är ju ändå 75 år och på mitt 76:e.
Sommaren har ju hitintills varit bra här i norr, inte för mycket sol och inte för mycket regn, lagom av varje sorts väder och det får man ju vara tacksam för, eller hur mina vänner?
Det är snart ett och ett halvt år sen jag kom hem till Nattavaara efter att ha opererat hjärtat och under den tiden har jag fått hjälp av hemtjänsten i Gällivare med det praktiska även om jag börjat handla själv och reducerat hembesöken till två ggr per dag i stället för fyra gånger.
Det var ett tag, i över ett år sen som jag var inne och skrev på den här bloggen och det har haft sina skäl att jag inte har varit inne på länge. Först och främst att jag genomgick en By-Pas operation för nästan ett år sedan. Den gick bra och jag läkte ordentligt.
Men det tog fyra månader att bli människa igen och det blev jag men så tillkom det komplikationer på grund av att jag fick för starka järntabletter. Vilket resulterade i att jag blev sämre.
Jag vill inte skriva hur!
Nåja, nu är jag vid 75 års ålder mycket piggare än jag har varit på, jag vill inte skriva på många år men piggare än på länge och det är ju bra så, eller hur?
Det får bli allt för den här gången men vi hörs snart igen.
Eskatologi, det är läran om de yttersta tingen.
När jag för över 30 år sedan skrev min 40 poängsuppsats så fick jag gå igenom lite av det material som fanns just om de yttersta tingen och det jag skrev om var om en mening i den 2.dra trosartikeln. Den som lyder nederstigen till dödsriket och då utgick jag från 1.a Petri brev 3:19 och hade god hjälp av professor Bo Reickes utredning om just denna utsaga i Nya Testamentet.
Jag har återigen blivit intresserad av just detta men jag tänker mig nog inte göra någon avhandling om detta däremot kanske läsa in mig på mitt gamla material och se vad det leder till.
Det var allt för idag vi får se om det blir något i morgon också.
Jag har börjat läsa en bok av Peter Halldorf som han skrev för nästa 30 år sen och titeln är Jungfrumark med undertiteln en modern pilgrims färd mot sina rötter och det är spännande att läsa vad en pingstteolog kom fram till för 40 år sedan.
Ja, pingst och pingst han går ju längre tillbaka än till azuza-street för hundra år sen i USA utan han går ända tillbaka till den tidiga kyrkan, den vi brukar kalla för fornkyrkan och det är ju rätt och riktigt för vi har ju alla våra rötter där i denna kyrka.
Alla vi som vill benämna oss som kristna.
Nu är det inte första gången som jag läser denna bok, jag tror att det var ca.15-20 år sen som jag läste den sist men jag kan inte säga att den gjorde något större avtryck i mitt sinne men kanske var det så att jag hade så mycket att göra med gudstjänster, dop och begravningar i enprästpastoratet så jag hann inte att reflektera över den bredvisläsningslitteratur som jag läste ijämte de bibeltexter som jag skulle både läsa, fundera över alltså reflektera över bibelord/et.
Men som någon skrivit eller sagt eller kanske bådadera, bredvidläsningslitteraturen skall hjälpa oss med just detta att komma till nya insikter och ge oss nya perspektiv eller för den delen fördjupa gamla sådana vilket kan ge oss perspektivet att de gamla hade rätt vare sig det var fornkyrkans teologer eller 1500-talets protestanter. Eller kanske Hus i Bhömen eller kanske till och med någon från Norra Öland.
I liftarens guide till Galaxen får vi veta att svaret på den yttersta frågan om livet universum och allting är 42 men att vi inte egentligen vet vad frågan är. Är det inte så med många frågor då vi tror att vi har svaret men vad frågan egentligen handlar om vet vi inte. Men en fråga som följer oss mellan årtusendena är Guds fråga till Adam, det vill säga till oss människor Var är du Adam?
Då han och Eva gömmer sig i buskagen för Gud och Gud frågar då Var är du Adam?
Och samma fråga ställer han ju till oss som lever nu alltså Var är du människa, då han längtar efter att ha gemenskap med oss människor och andra varelser på planeten men det är ändå människan som fått uppdraget att råda över skapelsen.
Jag tog och skaffade lite ingridienser till lite kött som jag kokade soppa på i går, dels morötter dels potatis och sommargrönsaker som jag hällde i en hel påse av i grytan samt vitpepparkorn och salt. Däremot fann jag inte de samksättande grönsakerna som jag brukar använda och som brukar finnas i en liten plasförsedd plaslåda och som brukar innehålla två morötter, någon palsternacka och sen en sak till som jag inte kommer ihåg namnet på. Nåja det gick bra ändå, men nog saknar jag de ingidienser som jag brukar ha i soppan för att den skall bli smakrik.
Och det är förmodligen inte den sista soppan som jag kommer att tillaga om inte liemannen kommer innan dess men vi får väl hoppas att han dröjer för ännu är kanske inte min tid ute.
Kjell, grannen i Nattavaara, var ute med Marmis så nu har han fått sin morgonpromenad och jag vill helst inte att han är ute i dag eftersom det är så fuktigt ute för även om han har en fin päls så är han mest en innehund. Husses älskade "lilla"vovve.
Mång av oss i vår generation har väl läst om Prästen i Uddarbo och kanske också sett filmen om denne prästman som var något udda. Men vem är väl inte det? Han blev som man säger dispensvigd även om det begreppet inte riktigt fanns under hans tid.
Han fick läsa in 1:a Johannesbrevet på grekiska vilket inte är det lättaste även om det är ett kort brev, nå hans utbildningsnivå var väl ganska skral. Men han var en duktig präst och själasörjare.
Och för att förbättra hans kunskaper övertalades han att köpa in Nordiska Familjebok som då var under arbete så allt efter som varje bok i serien blev färdig satte han sig att läsa den och sakta men säkert förbättrades hans kunskaper och inte bara i teologi utan också i geografi då han fick läsa om länder och städer som han annrs aldrig hade hört talas om.
Han och någon annan gjorde också en resa ner till kontinenten med bil, det bör ha gjort ett stort intryck på honom som var en skogens man att komma ner till dessa länder och städer som just börjat att byggas upp efter de allierades flyganfall och bombningar under krigsåren.
För om jag kommer ihåg det rätt så handlade boken om Prästen i Uddarbo just om tiden efter krigsåren, åren efter andra världskriget. Men jag kan ha fel där, kanske någon kan upplysa mig om detta.
Den här sommaren har varit och är som en svensk sommar skall vara med omväxlade väderlek, ömsom är det mycket varmt och då kommer också en och annan regnskur och vattnar grödan i vårt land men ömsom är det lite svalare utan att direkt vara kallt. Ibland, som idag blåser det och det gör att det blir uthärdligt att vara ute i de trakter i vårt land där myggen och nu när det går mot augusti knotten börjar bli besvärliga.
I Karesuando försvinner ju myggen när nätterna kommer tillbaka men knotten brukar överleva tills september och kanske lite till. En del älgjägare brukar, har jag förstått, ha ont av dessa odjur långt in i just september och kanske in i oktober om inte snön kommer just då.
Det verkar av rapporterna att döma som om det fortfarande är högt vattenstånd i Könkemää älv som rinner förbi prästgårdstomten i Karesuando, Kanske har det regnat mycket i de svensk-norska fjällen i sommar eller kanske är det de sista resterna av snö som kommit ner i älven i form av vatten.
Jag har ju som ni vet en pacemaker inopererad i kroppen men trots detta har jag haft problem mitt hjärta men nu har jag fått medicin för detta och jag har tagit dessa mediciner en och en halv vecka. Och den första veckan har jag tagit en halv tablett av dessa under en vecka men från och med onsdag denna vecka har jag tagit en hel tablett av denna medicin och efter några dagar har jag inte känt av hjärtat.
Men jag kände av det efter en stund då jag var ute med Marmis för att han skulle få göra ifrån sig men då kände jag av hjärtat igen men inte så farligt som under hösten då jag var ute med honom, det som så småningom resulterader i att jag fick min pacemaker.
Nu återgår jag till striderna vid Selowhöjden.
Putinpriser sade Magdalena Andersson om de höjda diesel och bensinpriserna, vilket rättades av andra som menade att dessa höga priser hade man själv med Miljöpartiets hjälp själva ordnat till och så är det vär. För en stor del av de höga priserna är moms och sen är det skatt på detta pris inklusive den höga bränsleskatten. Vi har alltså än en gång fått skatt på skatten, det är inte första gången för under 50 och 60 talet fanns något som kallades accisen och då tror jag att detta också var skatt på skatten.
Jag tillhör de som hoppas på att Miljöpartiet åker ur riksdagen nästa år och att de sedan inte kommer igen, däremot skulle vi behöva ett riktigt Miljöparti, ett parti som företräder landsbygden och de näringar som finns där.
Ett parti som ser vad vargen ställer till med men också vad den ohämmade vindkraftutbyggnaden gör för skada i Sveriges Natur. För om man skall bygga vindkraftverk och parker bör det vara där energin behövs.
Med andra ord på Södermalm i Stockholm!
Jag sitter än en gång vid min dator och funderar på vad jag skall skriva om men samtidigt lyssnar jag på radion om flyktingar från Ukraina som nu lever i Sverige och närmare bestämt i Uppsala och man kan undra vilken ondska det finns i världen.
Jag håller också på att läsa en bok om striderna vid Selowhöjderna våren 1945, jag har ju en hel del att läsa från de böckerna som jag fått eller snarare köpt från bokklubben Militärhistoriskt Bibliotek, det finns ju en hel del att läsa i dessa böcker och några har jag redan betat av.
Men en hel del återstår dock.
Vädret verkar dock gå mot att det blir bättre och med bättre menar jag att det blir mer soligt, vi har dock fått en god balans mellan regn och och där kan ju psalm 199 i psalmboken visa på hur det skall vara särskilt den sista versen i 86;ans psalmbok Välsigna årets gröda och vattna du vårt land.
Och i år verkar det som om grödan blir viktigare och viktigare på grund av Putins krig i Ukraina, där detta lands jordbruksprodukter stjäls av ryssarna.
Stjäls och säljs av ryssarna till andra länder och kanske det är det som Putler krig går ut på att stjäla ett annats lands naturresurser för att sen svälta ut detta land, nå vi får väl hoppas att Ukraina vinner och att den Ryska utrikesministern följer i spåren av von Ribbentrop och så även Putin.
Under kvällen tänkte jag att jag skulle ta och grädda pannkakor men det gick inget vidare till en början, dels fastande de i laggen dels så hade jag inget margarin. Det brukar bli bättre om jag tar smör i själva smeten och margarin i laggen eller stekpannan. Men den här gången hade jag inget margarin vilket påminner mig om att jag bör köpa ett sådant paket i morgon.
Nåja, det blev ju en liten måltid ändå och dessutom kommer Marmis att få en bit av pannkisarna men han brukar vänta tills de har svalnat av den lilla vovven.
Kjell,grannen, var också ute och promenerade en stund med honom och jag såg att båda var glada då de gick mot Lombolavägen, det är riligt för Marmis att han får sina promenade och jag hoppas att jag kan komma igång med dessa personligen när pacemakern blir rätt inställd för som det är nu är det inte alls roligt. Jag kan gå 10 till 15 meter sen måste jag vila och det blir då mycket korta promenader så det är bra när grannarna kan ställa upp och hjälpa varandra.
Marmis, min älskade hund, vill gärna vara ute i det fria men tyvärr har jag inte kunnat vara ute och gå med honom som jag brukat sen han var valp. Det har en del grannar hjäpt mig med och det har varit fint.
Han tycker om att vara ute och ju mer han får vara ute desto mindre skäller han, det är ju så att ju mer han får se av världen desto mer ointressant blir det som är på nära håll. Jag tror att vi människor fungerar på samma sätt.
Eller v ad trorni?
Under den helgen som nu infunnit sig kan vi fira annandag pingst men också nationaldagen samtidigt, då båda infaller samma dag 6 Juni. Men det ser ut som om detta har undgått kyrkorna. Jag vet att i Karesuando kommer annandagen att firas i församlingen det vill säga i byn Kuttainen där pingstens stormöte nu är igång.
Jag har tyvärr problem med hjärtat och jag tror att det är Pacemakern som inte är rätt inställd men jag ar kallad till hjärtläkare till onsdagen och då hoppas jag att detta sker, men man är ju utlämnad åt läkarnas makt och kunskap vid sådana tillfällen.
Jag hade också tänkt att jag skulle åka in till Gällivare till annandagens gudstjänst men det ser ut som om man inte uppmärksammat att i år infaller den faktiskt.
Annars kan man ju undra varför församlingarna tar chansen att fira gudstjänst under dessa försommardagar. I Karesuando Församling har vi ju samlats utanför Idivuoma vid spärren och firat gudstjänst jus den 6 Juni.
Och så har skett på många olika platser i Sverige och på dessa platser har man förenats i sverigebönen där man ber landet och dess inbyggare. Man har också bett många invandrare att var med om detta vilket har och är uppskattat inom dessa grupper.
Men man bör fira annandagpingst även om det inte är helg för en kyrka bör hålla ställningrana och inte hela tiden göra strategisk reträtt. Att hålla ställningarna blir då att vänta på offensiven.
Och då blir ju nästa fråga hur går en kyrka, ett samfund till offensiv i en avkristnad värld? Det blir något att fundera på tills nästa bloggpost.
