Annandag Pingst är tillbaka i år

 Under den helgen som nu infunnit sig kan vi fira annandag pingst men också nationaldagen samtidigt, då båda infaller samma dag 6 Juni. Men det ser ut som om detta har undgått kyrkorna. Jag vet att i Karesuando kommer annandagen att firas i församlingen det vill säga i byn Kuttainen där pingstens stormöte nu är igång.

Jag har tyvärr problem med hjärtat och jag tror att det är Pacemakern som inte är rätt inställd men jag ar kallad till hjärtläkare till onsdagen och då hoppas jag att detta sker, men man är ju utlämnad åt läkarnas makt och kunskap vid sådana tillfällen.

Jag hade också tänkt att jag skulle åka in till Gällivare till annandagens gudstjänst men det ser ut som om man inte uppmärksammat att i år infaller den faktiskt. 

Annars kan man ju undra varför församlingarna tar chansen att fira gudstjänst under dessa försommardagar. I Karesuando Församling  har vi ju samlats utanför Idivuoma vid spärren och firat gudstjänst jus den 6 Juni.

Och så har skett på många olika platser i Sverige och på dessa platser har man förenats i sverigebönen där man ber landet och dess inbyggare. Man har också bett många invandrare att var med om detta vilket har och är uppskattat inom dessa grupper.

Men man bör fira annandagpingst även om det inte är helg för en kyrka bör hålla ställningrana och inte hela tiden göra strategisk reträtt. Att hålla ställningarna blir då att vänta på offensiven.

Och då blir ju nästa fråga hur går en kyrka, ett samfund till offensiv i en avkristnad värld? Det blir något att fundera på tills nästa bloggpost.

Högt Vattenstånd i gränsälven och hälsofundéringar och lite om den kommande sommaren.

Nu är det återigen högt vattenstånd i gränsälven, något som drabbar Karesuando varje år vid den här tiden men det är något folket här räknar med skall hända så vad vad kan man göra åt detta om man inte vill rubba hur naturen skall sköta de vattenmassor som kommer i och med snösmältningen varje år på våra breddgrader.

I dag var det också min sista arbetsdag här i Karesuando Församling så nu återstår det för mig att flytta ut ur tjänstebostaden och sen göra en ordentlig städning innan jag lämnar lägenheten. Jag hoppas att det skall gå bra trots att jag inte är riktigt frisk dels på grund av min myastena gravis men också på grund av mina hjärtproblem som ibland verkar förvärras av de mestinontabletter som jag måste inta flera gånger om dagen för att hålla myastenan i schack.

Nåja, de fungerar bra men jag kanske borde ha en lägre dos på grund av att sköter  den  den inopererade pacemakern till att hjärtat sköter sitt jobb. Kanske måste hjärtläkaren och neurologen komma överens om min medicinering? Nog om detta!

Nu ser jag också att björkarna börjar att slå ut, det ser så fint ut när de lövsprickningen är i gång och sommaren snart snart står i blom och man kan sjunga den blomstertid nu kommer och här uppe längst i norr är det verkligen så att blomstertiden kommer efter skolavslutningarna. 

Inte före som längre söderut i vårt avlånga land.

Andrum

Jag har till och från läst en bok vid namn andrum II, författaren daterar den i förordet till 1997 och det mer än 20 år sedan orden i boken skrevs. Det är en bok som har många författare i de noveller som ingår i denna bok.

Enligt framsidan på boken handlar den om brustenhet, tillit och tro och det finns en del att ta till sig från denna bok. Jag fäste mig vid en berättelse Manus Sundell där han berättade vilken frustration han och hans bror kände för en kille som kallades Onsala-Kalle.

De träffades väl aldrig men denna Onsala Kalle skrevs det tydligen om i Legobladet, en tidning för barn som gillade att bygga med just lego. Denna Onsala Kalle byggde de mest fantastiska byggen med just lego vilket gjorde att dessa bröder tappade lusten att deltaga i de tävlingar som Legobladet annonserade om.

Onsala-Kalle fick alltid första priset

Och sen kom brodern Onsala-Pelle och tog andrapriset.

Detta satte i gång en del funderingar hos mig för först och främst undrar jag om Onsala-Kalle och Onsala-Pelle ens existerade, kanske var det PR-avdelningen på Lego som hittade kreatörer som byggde dessa fantastiska byggen, Vad vet jag?

Och sen kan man undra om varför inte de som hade hand om Legobladet att de inte förstod att detta inte var bra PR för Legobladet och Legoland och de borde hittat en annan strategi.

Nu hände detta på 60-talet men nog fanns det bra PR-makare också då skulle jag tro. 

Eller hur?

Tiden går!

 Ja,tiden går verkligen snart är jag Friherre igen då jag snart slutar min tjänst här i Karesuando och blir pensionär på riktigt. Jag hade gärna fortsatt min tjänst men jag önskar vara när min vårdcentral och lasarettet i Gällivare. 

Men också nära den fina tågförbindelsen mellan Nattavaara och Sunderbyn, det är så skönt att bara parkera bilen och sen gå på tåget, köpa en kopp kaffe och sen ta och läsa en oläst  pocketbok som jag tagit med mig hemifrån. 

Den brukar sen vara utläst när jag skall åka hem men då har jag i regel  köpt en ny sådan från kiosken på Sunderbyn men många gånger har jag också haft intressanta samtal med medresenärerna på tåget så det brukar inte gå någon nöd på mig.

Förra året så tog jag med en lånebok som handlade om en lågkastig indier som cyklade från Indien till kärleken i Borås och det var härligt att sitta utanför sjukhuset och läsa den boken när jag väntade på tåget som för övrigt bara kom halvägs till nästa station. Tåget fick backa tillbaka då en timmerbil hade kört på en ledningsstolpe så det blev att åka buss hem till Nattavaara  i stället för tåg.och att läsa på en buss kan jag inte för då mår jag illa. 

Detta var dagens pensum, hej då! 

Drömmarnas Bok och något om konfirmandläger

Jag började läsa den boken för några veckor sedan men jag har haft svårt att hålla i gång läsningen och det beror dels på att jag prioriterat konfirmandläsningen och konfirmandlägret på Rajamaa. Jag tror det är roligt för de som är i de yngsta tonåren att få komma bort och läsa lite mer intensivt om kristen tro.

Nu brukar vi fördela det hela mellan friluftsliv och lektioner och jag tror vi fått en bra fördelning av detta under årens lopp. Fruluftslivet är att ungdomarna åker slalom under fredagen och sen blir det lektioner under några kvällspass. Och lördagens lunch brukar vara i skogen vid en lägereld omkring ett vindskydd beroende på vädret men för att ta sig dit har vi också en tipspromenad med bibelfrågor.

I år blev det inte så långt att gå, jag tror det berodde på mig eftersom jag haft en del problem med hjärtat och varken skulle orka med en promenad eller den kalla luften ute i naturen men jag ville att ungdomarna skulle få uppleva detta. Men att sitta i en kåta och käka korv på Rajamaas backe fungerade ju det också.

Långfredag!

 Så är det återigen en Långfredag i Nådens år 2022 efter Frälsarens födelse närmare bestämt den 15 april innevarande år. Samma år som jag skrev här ovan och idag kommer vi att fira långfredagsgudstjänst.

Ja fira är kanske fel ord, det kan ge fel associationer, vilket det tydligen hade gjort en Romersk-Katolsk präst under det förra 20-talet. Han trodde att långfredagen i protestantiska länder firades med tingel-tangel och att det var en glädjehögtid i stil med sydländska karnevaler.

I stället var det så att man i våra nordliga länder såg den dagen som en allvarlig, då inte ens barnen fick leka och här längst i norr sade man att inte ens renens horn växte den dagen, det var en dag av allvar.

Något som jag tror saknas i vår söderstressade tid, då till och med de som utvecklar datorerna, en sådan som jag nu skriver på  vill att de skall gå fortare och fortare.

Men varför det? 

Är det inte bra att vi kan sakta ner oss lite grand och läsa exempelvis boken Långsamhetens lov som jag tror är skriven av Owe Wikström.

En bok som vi bör läsa långsamt, i korta tuggor, är Bibeln eller den Heliga skrift för att vi verkligen skall få med Bibelns budskap och långsamt  smälta  orden där för att se vad de vill säga oss.

Nu är det snart dags att byta om och om ni vill så träffas vi på Facebook/Karesoandforsamling 

Vi ses där 15.00 Svensk tid!

Ingen snöbrist här

Under veckoslutet från den 8 Mars till den 10 Mars har snön mer eller mindre vräkt ned över Karesuando och då jag kollade förra årets väder var det likadant då också. det verkar också ha varit ett sådant väder i mina hemtrakter och där har de under senare år börjat få tidigare och tidigare vår och skyllt detta på klimatförändringarna.

Nu tror jag ju inte riktigt på dessa så kallade klimatförändringar utan jag tror på att det är naturliga variationer i klimatet som reda Oceanografen Otto Pettersson var inne på i sin klimatteori solketm kom ut 1912. Då han menade att klimatet skulle bli varmare under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet vilket ju också har visat sig stämma. 

Vi har ju också under 800-talet efter Kristus haft en värmeperiod vilket munkarna på ön Lindisfarne fick erfara då de blev överfallna av vikingar, de första som fick smaka av vkingarnas erövringslust och råhet. Ett tillstånd som höll europa i skräck i flera hundra år framåt i tiden. 

Men där också vikingarna i Österled vaktade den östromerske Kejsaren i väringagardet i Konstantinopel och så bidrog till detta rikes inre stabilitet.