Sommaren 2017 och litet om väckelsen.

Vi har tydligen fått en normal sommar för det har fördelat sig ganska jämt mellan soliga och regniga dagar.

Vi har fått både värme och regn.

Och växtligheten växer bra, så äingen måste väl sägas vara god. Gud har verkligen varit god och bevattnat vårt land och vi får hoppas att det kommer att drypa av fetma när jorden bevattnas.

Vi kan också glädjas över att  landet på detta sätt blir välsignat, ja låt oss hoppas att det blir så och att väckelsen får fart inom kristenheten i vårt land eller i våra länder i norden.

Där vi har det tydliga korset på fanan.

Författare och mina bloggläsare efterlyses?

Jag funderar på en författare som jag läste om för många år sedan, han fick inga böcker sålda men till slut var det någon som hade köpt en bok av honom. Han annonserade efter den som köpt boken och frågade vad han tyckte om den. Jag vet inte om han fick något svar. Men ni som läser min behöver inte recensera den. Men ni kan väl skriva och säga hej och berätta något om er själva, så jag får ett hum om var min läsekrets finns.

Ännu en gång hålor i Purnuvägen

Under en del av sommaren har jag tillbringat min tid i Nattavaara och ännu är inte vägen till Gällivare klar. Den började göras i ordning förra året men asfalteringen skulle börja i år.

och jag trodde att det skulle ske under den tidiga   sommaren men det är tydligen först nu man har kommit i gång. Detta innebär att den bästa vägen mot Gällivare är den över Purnu-Sadjem men också den vägen är undermålig. Då asfalten är gammal och vägen är tydligen byggd på sankmarker.

 Det gör att den undermineras både ovanifrån och underifrån då det regnar. Och det har det gjort både denna sommar och förra sommaren. Då bildas det hålor och det hjälper inte att sätta dit oljegrus, då det försvinner efter ett tag. Så det  är en resa som kan liknas vid ett slalomåk då man tar sig fram på denna väg.

Då man viker av mot Sadjem kommer man till en något bättre väg men också där finn det hålor och på ett ställe finns det till och med en kallkälla mitt på vägen. Straxt efter Sadjem om man kommer från Purnuhållet.

Nå vi får hoppas att det blir bättre snart och att vägen till Gällivare över Kilvo blir klar snart och att vägen Nattavaare- Hakkas åtgärdas med det snaraste.

Nästa vecka är jag tillbaka i Karesuando, då blir det väl en och annan Blogspost därifrån om möjligt.

Det var lika illa på Erlanders tid inom regeringen.

Kommer ni ihåg krisen på transportstyrelsen 2017?

Detta  skrev jag sommaren 2017 men jag har redigerat det lite

Iblande sägs det att det var bättre på Erlanders tid och att en sådan härva som hände  då inom Transortstyrelsen och regeringen inte kunde hänt på Erlanders tid då Erlander hade kontroll på sina ministrar 

Nej, det var inte bättre på Erlanders tid. Det  regnade mycket i norr under sommaren 2017 och vad gjorde  man då?

Vi går in i texten;

"Jo jag  läser böcker bl.a. en bokfilm om Årets störts händelser 1963 av Nils Londin. Diana Bildreprtage –Hälsingborg. Och nu till till sidorna 130-131. Och dessa sidor handlar om Stig Wennerström."

Jag citerar ett stycke in i texten.

”Misstankarna mot överste Wennerström väcktes redan 1959, då säkerhetstjänsten informerade försvarsminister Sven Andersson om att överste Wennerström i vissa avseenden betedde sig märkligt. 1961 placerades Wennerström som nedrustningsexpert i utrikesexpert i utrikesdepardementet. Undén delgavs misstankarna. Dessa vidarebefordras i mars 1962 också till inrikesminister Rune Johansson och Justitieminister Herman Kling dåvarande socialminsitern Torsten Nilsson om att Wennerström ”var föremål för säkerhetstjänstens intresse” Den 22 juni två dagar efter anhållandet blev också statsminister Tage Erlander informerad om saken. Denna märkliga ordning väckte en del undran i pressen”

Som sagt det  var en märklig ordning både på Erlanders tid och 2017!

Och så undrar jag hur det är nu för tden.

Nådens dal!

Jag läste i förmiddags en bok vars titel är I Nådens Dal.

Det slog mig eller kanske läste jag i boken att vi alla som bekänner oss som kristna  befinner oss just i Nådens dal. Och det är ju ett trevligt ställe att befinna sig i. För en dal befinner man sig väl i och inte på?

 Kanske något att fundera på?

Egentligen skulle jag vilja skriva mer om denna Nådens Dal men jag tror att vi i stället smakar på detta ord och tänker oss att vi befinner oss just i Nådens Dal.

Alltså var i Nådens Dal befinner du dig?

Nürnbergprocessen

Det finns en bok som jag då och då återvänder till och heter Nürnbergprocessen processen av Ann och John Tusa.

Att jag återvänder till den beror på att den processen är en grund för vårt moderna samhälle där det visas att det går att utkräva ansvar för krigshandlingar och planering av anfallskrig.

En stor del av processen och Chartan det vill säga de lagar som uppställdes nu genom F.N är gällande internationell lag. En del av kritiken mot processen var ju att denna lagstiftning var retroaktiv.

Kanske var den det men alternativet till detta hade ju varit att vara utan någon rättslig prövning all, som då Napoleon förvisades först till Elba och sen efter Waterloo till St. Helena.

Eller en summarisk avrättning

I vilket fall som helst är denna  nu sönderlästa bok en intressant bok att läsa om man önskar ta del av hur folkrätten i och med denna process tagit ett stort steg framåt. Ett steg som gjort att man nu kan döma människor som gjort sig skyldiga till krigsbrott.

Om nu staterna skrivit under detta förstås i FN:s regi

Förra året träffade jag en dam  i Gällivare och vi talade om språk framförallt engelska språket. Hur det var att lära sig detta språk en gång i tiden.

Och framförallt att upprätthålla språket när man en gång har lärt sig detta underbara språk som man kan klara sig överallt i världen med.

Till och med på vissa ställen i Fankrike.

Vi kom fram till att vi hade vissa gemensamma refensramar framförallt hade vi eller snarare våra föräldrar råkat ut för försäljare av viss böcker från ett visst förlag Niloé förlag.

Detta förlag gav ut serier böcker med fransk och engelsk text insprängd i textmassan, alltså det var en engelsk serie och en fransk serie av böcker.

Ca. 50 stycken av världslitteraturens klassiker.

Det var i den bokserien som jag lärde mig engelska precis som damen som jag skrev  om.

Den engelska bokserien började med Robinson Cruse och det var ganska få meningar på engelska på var sida och den svenska texten fanns som fotnötter längst ned. Det var 50 böcker på 140 sidor var. Men en del böcker var uppdelade i två volymer bl.a. Jules Vernes ”En världsomsegling under havet.” Den boken var för övrigt komplett med scener som man annars brukade plocka bort i de vanliga svenska upplagorna. Och det var också i den serien som man kunde läsa om Tom Browns skolliv. En berättelse om hur det var på en engelsk internatskola på 1800-talet.

Jag har fortfarande kvar dessa böcker så jag tog med dessa då jag flyttade hemifrån föräldrahemmet

någon gång på 70-talet. Då ingen av mina syskon var intresserad av dessa böcker. 

Och det händer också att jag fortfarande  läser någon av dom.

Kanske kommer jag att vid tillfälle berätta mer om dessa böcker som en gång betydde så mycket för mig och mitt dåvarande liv.