Vår tids avlatsbrev

Avlat, detta medeltida sätt att köpa sig fri från sina synder och vilket en gångfinansifierade byggandet av Peterskyrkan i Rom och kanske också mer byggnader i Kyrkostaten. Vad vet jag? Just avlatshandeln har ju kommit tillbaka i vår tid men då är det inte enskilda personer som kan köpa syndernas förlåtelse utan då är det länder och stater. I vissa fall delstater inom förbundsstater som kan köpa så kallade utsläppsrätter för klimatets skull.

Jag undrar mycket över det om det är ett på riktigt eller om det är något reellt som  finns något som stöder att det blir något verkligt eller blir det som då Peterskyrkan bygdes.

Eller blir det bara en pampig helgedom av det hela? Pampig men vacker!

Det är kallt ute!

Det kan man med förlov säga då temperaruren enligt min termometer är -21 grader och det är väl som det skall på våra breddgrader så här ovanför polcirkeln. Jag var till byastugan två gånger i dag för att ta mig en kopp kaffe plus en bulle och då både för och eftermiddag.

Jag tjänstgör inte nu under helgen och inte heller under nästa helg om inget oförutsett inträffar men vi får se vad som händer till veckan därpå.Men  nu tänker jag ta och fortsätta läsa Håkan Sunnlidens kommentar om Jakobs Brev.

Funderingar om en fallen skapelse och influencer i tiden.

Ibland kan jag fundera på varför människor är så elaka mot varandra? Många gånger söker man inte som katekesen säger tyda allt till det bästa om sina medmänniskor. Man ser heller människor som sina motmänniskor. Jag ser det nu på drevet här på nätet mot en viss influencer.

Denne är just nu i en svacka och människor, för det mesta unga kvinnor i hennes egen ålder skriver mycket elakt om henne. Det är mycket möjligt att hon kan ha gjort en del fel. Men vem har inte gjort detta under någon gång i livet. I en fallen skapelse torde det vara är det så.

Så vad denna unga kvinna behöver, och det gör vi alla, är förbön så att hon kan få en annan styrka än sin egen för det, en styrka som kommer från Gud själv genom Jesus Kristus.

För ensam är inte stark.

Skapelsen är fallen och det är väl därför som vi gläds åt andras motgångar när vi i ställer borde ta vara på och be för varandra. Eller vad tror ni?

Och snön faller och faller

Det talas ju mycket om klimatet och att man skall skilja mellan klimat och väder men nog är det väl så att vädret är beroende av vilket klimat det är. Och klimatet i arktis och antarktis är ju ganska lika det vill säga vinterklimat vid polerna. Både i syd och nord. 

Men det finns vissa skillnader i söder år sydpolskontineten täckt av ett flera kilometer lager av inlandsis och i norr är det väl också is. Men vissa år det där öppet vatten.

När Jules Verne skrev sin roman En Världsomsegling under havet så trodde han dock att det var tvärtom så därför gick Kapten Nemos färd under isen på den sydliga hemisfären istället för i norr. Nåja det var en för den tiden kvalificerad gissning hur det var. och boken är spännande hur som helst och jag har den också hemma hos mig. Men där kan vi lämna resenärerna på den färden.

I stället kan vi kolla på dagens väder som har varit snö och åter snö och jag hoppas att det kommer att bli ett snötäcke återigen över landet som det har blivit nu de sista åren.

Nu skall jag lyssna på radio, hej då för tillfället.

Ute är det -15 och vi blir sedda av Jesus

Ja, det är nu -15 grader när jag nu för tillffället är i Nattavaara för att jag dels skall vara med och leda några gudstjänster i Gällivaretrakten. Två hade jag förra veckan under Allhelgona dels Gällivar Kyrka. Men  också i Nilivaara där de döda från och med förra årets allhelgona lästes upp men där det också tändes ljus för de hädangångna.

Och i morgon den 21 söndagen efter trefaldighet kommer vi att träffa Sackaios som för att se Jesus klättrar upp i ett träd. En sykomor eller Mullbärdfikonträd som de äldre översättningarna sade. Och då i morgon kommer jag att tjänstgöra i Malmberget i Allhelgonakyrkan.

Den kyrka som kommer att flyttas till Koskullskulle om några år.

Det är inte bara så att Sackaios ser Jesus, han den rike men avskydde mannen blir också sedda av Jesus och vi kan också bli sedda av honom om vi gör oss omaket att se på honom.

Vi träffar honom i kyrkan men också i vårt hjärta! Han finns också i Bibeln där får vi möta honom både direkt och indirekt. Direkt i evangelierna men också i breven det vill säga epistlarna. Men också i Gamla Testamentet. Där vi finner löftena om honom den kommande frälsaren.

Vad jag inte kommer att skriva om!

Ibland har jag haft en del funderingar på att skriva om en del människor vars beteenden lämnat en del övrigt att önska men det skulle ju bara vara att ta på sig offerkoftan i onödan. Så jag kommer att avstå från detta. Då jag kommer ihåg ett gott råd från Prakten som jag gick 91-92.

Rådet löd att aldrig hänga ut någon, vare sig i ont eller gott syfte. Istället skulle vi ta exempel från böcker eller filmer. TV. serier inte att förglömma. Så rubriken skitstövlar jag minns tänker jag inte använda mer än i denna text.

Rådet var gott, däremot är det ju inget som hindrar att man kan gå i polemik  med någon annan då man inte är överens om någon sakfråga.Det är fullt berättigat!

Nu skall jag lyssna på Lunchekot och efter det se om posten kommit men viktigaste är nog att åka upp till grannen och beställa ved till huset så att värmen kan uppehållas då det nu är -15 i utetemperatur.

Jakobs brev 1.

Jag har nu läst igenom den första delen av Sunnlidens kommentar och det gav en del att tänka på då Sunnliden menar att Jakobs brev skrevs av Jesu  (halv)broder Jakob. Med det menar han att Jakob kanske var en tidigare son i ett annat äktenskap som Josef hade haft innan han äktade Maria.

De romerska katolikerna menar ju att Jesu systrar och eventuelle broder är hans kusiner och kanske menar de Grekisk-Ortodoxa samma sak, jag vet inte. Men det kanske någon kan hjälpa mig att ta reda på. Om Sunnliden har rätt i sin förmodan torde det vara en av Nya Testamentets äldste skrifter.

Ja, tanken svindlar om det är så!

Vintern har kommit och jag läser en Bibelkommentar.

Den här veckan verkar det som om vintern har kommit i norr, det har kommit både snö och kyla och det är väl inget annat att vänta nu när vi går mot slutet av månaden. Nästa vecka är väl också den veckan som barnen har höstlov från skolan. Det som en gång började som potatislov för barnen men jag kan inte påminna mig om att vi hade ett sånt lov då jag gick i folkskolan. Däremot hade vi ett vinterlov under februari månad om jag kommer ihåg det rätt.

Min hund Marmortass är dock glad över snön och rullar sig gärna i det och hade jag varit mjukare i kroppen skulle jag gjort likadant, det är nog ett som är säkert.

Men nu över till något annat, i den gamla kyrkolagen från 1600-talet sades det att Prästen skulle vidmakthålla sina studier. Det vill säga upprätthålla sin kunskap om den kristna tron och dess fundamenta. Just nu håller jag på att läsa en bibelteologisk kommentar över Jakobs brev av prästen Håkan Sunnliden. Jag hoppas att så småningom kunna recensera den på den här bloggen men också på min andra blogg som jag har tänkt skulle användas just till recencioner.

Jag hoppas också att kunna bli flitigare att skriva på bloggen.

Sommaren går vidare.

I dag är det en solig varm och blåsig dag i Nattavaara.

Jag kommer att befinna mig här ett tag till då jag har ett uppdrah här nästa den 21 Juli nämligen att hålla en gudstjänst vid Bäckstranden den 21 Juli. Så nu gäller det för mig att läsa de tre texterna men också psaltartexten för den söndagen. Vi får se om jag mot min vana också kommer att lägga ut den texten också här på bloggen.

Annars har jag tänkt att jag skall såga upp lite av den veden som finns på tomten vilket kommer mig att tänka på äldre deklarationer där det frågades efter inkomst av tomten. Det måste ha varit på min fars fastighet. Jag förstod aldrig riktigt den frågan då jag mest uppfattade att på den fastigheten var det mest utgifter. Men har sen förstått att det måste ha varit potatislandet och evetuellt fällda träd som var inkomsten. Potatis då slapp man köpa och likadant var det med träden som omvandlades till ved i egna eldstäder. Tyvärr saknar jag ett eget potatisland, det skulle vara kul att ha för att kunna äta ett kok potatis från ett eget land vad går upp mot det?

En blöt sommar

Just nu befinner jag mig i Nattavaara, för att såga upp några av de träd som fälldes förraåret men tyvärr så har de senase dagarna varit blöta.Regnet har bara fallit ned. Det är en blöt sommar i år i motsats till den föregående. Den här sommaren påminner om 1960.

Inte ens den lilla hunde Marmis vill vara ute. Han tycker bättre om att vara inne i stugvärmen.

Ja stugvärme och stugvärme det blir det nog inte fööän i kväll då jag sätter in en brasa i pannan. Nu har jag inget mer att förtälja för tillfället men kanske i morgon.

Att läsa uppslagsböcker.

Ni kanske känner igen er?

I alla fall är det så för mig att jag många gånger måste gå till ett uppslagsverk för att leta efter någonting. Något ord eller någon bygd eller stad. 

Nu för tiden kan man ju gå på Wikepedia men det har ju sagts att det inte är helt pålitligt men vilket uppslagsverk är väl det. 

Inte ens Nationalencyklopedin tror jag. 

Ett och annat fel finns torde väl finnas också där,eller?

Nåväl för att återgå till ursprungsfrågan i denna text händer det väl att jag letar efter något exempelvis den minsta av de större staterna i Europa. Luxemburg.

Där finns intressanta kopplingar under medeltiden till staten och hertigdömet Burgund och där kan man i sin tur gå vidare och vidare tills man helt tappar kopplingen till vad man ursprungligen letade efter.

Det är det som gör det så inspirerande att läsa i uppslagsverk man hänvisas och hänvisar sig själv vidare och vidare till mer vetande. Utan att riktigt vara medveten om det själv

Den som läst boken om prästen i Uddarbo vet prästen med den bristfälliga utbildningen blir rekommenderad att skaffa uppslagsverket Nordisk Familjebok och när volymerna en i taget med jämna mellanrum läser han dessa och skaffar sig på det sättet en bättre teoretisk grund att stå på.

Lärdomen kommer också honom till del utan att han drabbades av lärdomshögfärd som läraren Chrounskog i en roman från slutet av 1800-talet.

Nu har jag också fått tag i en bok om den svenska Psamboken som behandlar vår svenska psalmbok och kyrkosångs utveckling från 1600-talet. Ja kanske tidigare ändå!

Den sträcker sig framåt till 1937 års psalmbok.

Jag har försökt läst den, dock aldrig direkt kommit igenom den. Men kanske skall det gå den här gången? Det finns också en fin artikel i ett annat uppslagsverk nämligen kunskapens bok om just Psalmboken och dess utveckling.

Och kunskapens bok är ett helt universitet av kunskap, så om ni får tag i denna samling av böcker skaffa dessa och läs. Detta illustrerade uppslagsverk i IX volymer för hem och skola är guld värt för den som vill skaffa sig kunskap.

Förhoppningsvis kommer något liknande att komma på webben om det inte redan gör det?

Vem vet?

Att välta ett saltkar

Vi är nu inne i Stilla Veckan, den vecka som börjar med Palmsöndagen då Jesus rider in i Jerusalem under folkets jubel. Då han som den länge sedan Messianske Konungen rider in i staden. Men det har nu gått några dagar.

Och nu är något på gång på kvällen av den dag som motsvarar vår Torsdag.

Han och Apostlarna samlas nu för att äta påskmåltiden tillsammans,Jesus och de 12 närmaste med- arbetarna till honom. Förmodligen i en ganska glad stämning. Då det bara är en av apostlarna som anar att det kan bli farligt för Jesus. Den som förråder honom. Judas Iskariot.

Man kan se alla dessa apostlar på var sin sida av Jesus och ingen av dem sticker mer ut än den andra på Leonardi Da Vincis målning nattvarden. Där kan man se Jusdas hålla i penningpungen men också att saltkaret som finns där vid honom har vält. Ett tecken på att han inte länge till kommer att tillhöra vare sig apostla eller lärjungekretsen. 

Hans ämbete tar en annan!

Och för honom har saltet mist sin sälta då bara förräderiet återstår.

Jag kom att tänka på detta då jag rensade matbordet och ett litet saltkar av plast ramlade ner på golvet och låg och strödde ut litet av saltet där, det är väl så att vi många gånger förråder Jesus då vi på grund av människofruktan inte håller honom i ära. 

Och försummar både kyrkogång och läsning av den Heliga skrift eller andra uppbyggliga skrifter för andra aktiviteter som att sitta och glo på Facebook och andra meningslösa saker.

Eller bara tala om tron med andra människor.

Många gånger tror jag att det räcker med att vara för att missionera tron till andra människor men det är då viktigt att vi först måste tala om för andra att vi tror på Jesus Kristus för ytterst få människor är telepatiska.

Tron kommer av predikan det vill säga ordet men man måste få ge folk utrymme att begrunda vad de hört eller läst annars skrämmer man bort människor i stället för att få dessa att komma in i en gemenskap.

En bok jag som jag återigen läser

En bok som jag läst efter nyår, det är en bok av Rune Per Olofsson och som handlar om Oscar II. Titeln på boken är en Kung i varje tum och det handlar om kungen under 1880-talet då kungen inte var bara kung i Sverige utan också kung i Norge till Norrmännens förtrytelse.

De ville nämligen bli kvitt unionen vilket ledde till slitningar framförallt mellan kungen och norrmännen. Från svensk sida var det mest översitteri blandat med likgiltighet.

Sen handlar ju också Konungens person och hans familj bland annat om Prins Oscar som blir kär i en hovdam men som i och med det skickas ut på en halvårslång resa för att glömma henne. Vilket han inte gör utan han får tillstånd att gifta sig med sin Ebba. Och han får också behålla sin Prinstitel men avstå från att ingå i tronföljden. Vilket han heller inte vill.

Boken ger ett tillfälle att se in i det Oscarianska sena 1800-talet, där vi också får se och läsa om hur Strindberg åtalas för hädelse, jag tror jag skall återkomma till detta då det kan få en förnyad aktualitet.

Inte för hädelsen utan för vad som skall ingå i Nattvardshåvorna som sagt var jag återkommer till detta.