Klimatet

Kanske borde man tala mer om klimatet, jag läser på Dag Sandahls blogg dagsländor att han har funderingar om just klimatet. Det har jag också och då baserar jag mina funderingar på en bok av Racher Carson. Ni vet hon med Tyst Vår. I den boken finns ett kapitel Havet som världstermometer och där berättar hon om den svenska oceanografen Otto Pettresson som gick igenom vissa händelser under historiens gång. Exempelvis katastrofer som vulkanutbrott och konstiga väderleksändringar och hur det har påverkat historiens gång. Som exempelvis folkvandringstiden som ställde det Romerska riket på ända. 

Det är då Västrom går under och nya stater etablerar sig inom rikets gränser då den Romerska adminitrationen kollapsar under trycket.  Både i Gallien och Spanien. Nordafrika går också förlorat tills det under Östrom åter kommer under Romersk administration.

Nu hat jag inte riktigt i minnet hur Carson och Ottosson skriver om detta då jag har boken ca 30 mil från den plats där jag är nu. Men gå till Biblioteket och låna den för trots att den kom ut på svenska 1955 och jag tror 1949 på oirginalspråket amerikansk engelska så håller den för både två och tre omläsningar.

Nu är snön här och med den vintern!

Så kom då den väntande snön också i Karesuando eller snarare först i Karesuando, det övriga landet kommer nog snart efter vad det lider. Det blir kallare och kallare och så blir det så att säga mörkare och mörkare. Och här i Karesuando brukar ju solen vara borta från Luciadagen den 13 december och till den 13 Januari. Också i år lär det väl bli på detta sättet om inte något omvälvande i tiden kommer att ske.

Vad nu detta skulle vara!

Det är dock gott att denna dag vara inomhus då det är fuktigt och kallt ute, det är ungefär som då jag bodde i Kungliga Huvudstaden några år, vintrarna där var kalla på ett inte allt för behagligt sätt. När jag flyttade norrut efter en sejour på drygt sex år i Eskilstuna så var temperaturen kallare men det kändes inte så eftersom fukten var borta. Det var alltså fukten som gjorde att man frös så väldigt nere i landet. Även i inlandet som ju Eskilstuna måste sägas vara.

Vi får se om jag kommer på något mer att skriva om för nu tänker jag ta mig en tur ut på byn för att se om jag kan få någon förning tills i morgon.

Vad skall vi tala om den här veckan? Kanske om Judas brev?

 Det verkar som om massmedia i vårt land har hakat upp sig på en enda person i hela världen. Nej det är inte Jesus, inte heller Muhammed och Muhammedanerna. Inte ens Putin. Nej det är Donald. Inte den där ankan ni vet som kallas Kalle på svenska. Nej det är USA:s President Donald Trump som de svenske massmedierna ser på med en blandning av avsky och fascination mest det förra. 

Och nu när Presidenten drabbades av Cove 19 står skadeglädjen i våra massmedia högt i tak och då speciellt i de av staten betalda media där journalisterna mer eller mindre gläds åt att Presidenten fått viruset i sin kropp. För att inte tala om kommentarerna under artiklarna.

Ja man undrar var får folk allt ifrån tills man kommer ihåg att vi lever i en fallen skapelse och elakheter och illasinnade kommentarer är vad vi alla har att vänta oss av varandra. Trump har ju själv inte varit dåligt på detta men det är ingen orsak att fortsätta på den linjen. 

Man kan ju läsa i Judas brev i Bibeln  vers 9-10 om detta.  Jag citerar inte utan den som så önskar bör kunna slå upp dessa verser och läsa i sin egen Bibel om man har någon, annars är det ett utmärkt tillfälle att skaffa en egen sådan.