Jag tänker inte skriva så mycket mer om rättskandalen i Linköpings stift.
hele Domkapitlet eller som Dag sandahl skrev Dimkapitlet har väl mer nu gjort bort sig ordentligt. Det värsta är nog att de som är satta att övervaka att detta går rätt till. Tredje statsmakten. Massmedia springer åt samma håll och inte inser att något är fel.
För att få fram detta måste man gå till Bloggarna.
I det här fallet till Dag sandahls blogg och Kyrksysters blogg, båda hittar man i spalten till höger. Jag rekommenderar att gå till kyrksyster eftersom hon länkar till Dags blogg.
Själva domen är inte så mycket att säga om men att man kan nedlåta sig till att i ett Domkapitel där Biskopen sitter och en lagfaren domare kan nedlåta sig till att kasta tillmälen på de som man nyss friat.
Det begriper jag inte!
Det hade varit herderligare (stavnigen medveten) av Biskopen och de övriga att skriva in detta i domskälen. För då hade man kunna fått en överprövning av domen, för det var en dom, i överklagandenämnden. Men det var kanske det man var rädd för.
1 kommentar:
Det har ju varit så hela vägen. Redan innan utredningen börjat går biskopen ut i massmedia och talar om hur allt minsann hänger ihop. Redan där är han mycket kategorisk.
Sedan genomförs utredningarna. Efter känt Linköpingsmönster har man anonyma vittnen som benämns som "man" "kollegor" och andra opersonliga saker.
Man citerar ord som ingen begriper i vilket syfte de citeras men verkar för utredarna vara gravt graverande.
Sen klämmer man till med att den allmänna uppfattningen och liknande... tyder på...
För att sedan redogöra för varför man inte kan fälla prästerna. Men eftersom man efter det ger så grov kritik får man uppfattningen att man beklagar rättssystemet, åsiktsfriheten och kyrkoordningen och skyller på den för att man inte kunnat gå hårt fram.
Det är anmärkningsvärt att ett domkapitel ens kan misstänkas för något sådant.
Det är också intressant att man anser att för att en påföljd ska kunna dömas ut för att ha skadat anseendet ska det som hänt tangera det brottsliga...
Så lät det inte 2008 när domkapitlet dömde en diakon för att hennes arbetskamrater mådde dåligt p g a vad dk kallade en livskris. Att det förekommit fysiska och psykiska övergrepp på diakonen förbisåg man och menade var lögn. Biskopen skrev brev med allvarligt förtal till utomstående personer, kränkningarna haglade. Men då var det då inte tal om "att en präst inte får såra eller kränka någon är elementärt".
Man ska inte tro att man går igenom något sådant utan men. Men det är än värre att ett domkapitel kan fortsätta i samma anda, med nästan samma formuleringar, och komma undan med det.
Man trampar ner och krossar människors liv i tron att man bara rensar upp och att det är skillnad på folk och folk. Det är svartvitt allting. Och biskopen bestämmer vilka som är vita och vilka som är svarta.
Skicka en kommentar