Vid fjällens fot

Under det sista året har jag varit bosatt i Nattavaara, nära den skandinaviska fjällkedjan.

Inte långt från Gällivare och det som slår en när man kommer hit, det är den ofantliga mängden av snö som vräkts ned över oss under vintrarna för oss som bor här.

Inte ens i Karesuando finns det så mycket av den varan, även om de som bor där tycker att det är tillräckligt nog. Det som kommer.

Men jag kommer ihåg en gång förra vintern, då hade jag kommit till Nattavaara från Karesuando och vi fick ta hjälp av en traktor med skopa för att få bort den mesta snön från tomten.

Om ni undrar varför jag tillbringar min tid i Gällivaretrakten så beror det på att jag fortfarande arbetar som präst. Men då på halvtid i Gällivare Pastorat. Vilket passar mig bra. Och tänk att få ha ett arbete där man får fira. I detta fall gudstjänst med människor i svenska kyrkan.

Det är en väldig förmån men också att få göra detta som äldre präst och det är nog inte för inte som just ordet präst kommer från det grekiska presbyteros som betyder just äldre.