I dag är det den 4 april!
Och vad är det med detta då frågar sig vän av ordning?
Jo för 18 år sedan kom jag till Karesuando i sällskap med två underbara små djur, två katter där den ena hade namnet Apollo och den andra namnet Cecilia. Vi hade åkt tåg hela natten från Eskilstuna över Stockholm och vi kom fram till Kiruna omkring 10.00.
Där Gunnar Larsson från Karesuando Församling mötte upp med bil och skjutsade mig till Karesuando Prästgård och där tillträdde jag då tjänsten som kyrkoherde.
En tjänst som jag innehade till då jag gick i pension 2015. Men då var titeln Komminister och Församlingsherde efter som det ser ut den misslyckade reformen för att göra storpastorat.
Men här uppe har man kunnat reglera detta vansinne just genom reglementet. På andra ställen verkar detta inte ha gått.
Nu fastnade jag på årsdagen av mitt tillträde som präst i Karesuando men för att återgå till våren, så verkar det som om gumman Tö har har kommit hit upp. Eller blidan som man säger här.
Jag är ju mer van att man säger dagsmejan.
Och då den kommer så brukar det gå fort,jättefort, jag brukar undra vart tar all snö vägen?
Men det vet man ju för det börjar nästan alltid skvalta i åar, jokkar och bäckar, då smältvattnet börjar rinna undan ner mot Bottenviken och Bottenhavet. Det vill säga ut i Östersjön. The Baltic Sea som det heter på sjökortet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar