Ibland så är det tillfälligheter som avgör vissa saker, en del sf-författare är väl de som mesta har beskrivet detta problem. Att en tillfällighet gör att man träffar någon som sedan får betydelse för livet. Exempelvis (före coronan) du står i en kö och helt plötsligt börjar en kvinna att nysa.
Ni kommer i samspråk och blir bekanta med varandra och sen efter en tid blir ni vänner och kanske efter ännu en tid så har du och hon bildat familj.
Och detta på grund av att ni en gång stod i en kö och hon har börjat nysa.
Och då kan man fråga sig, är detta en tillfällighet eller är det ödet?
En annan gång, ja nästan för 2000 år sedan så befinner sig en man, vi kan kalla honom för Augustinos ( dör det heter han) i en trädgård i staden Rom. Han är starkt beråd eller som vi skulle säga i en kris. Han har talat med några vänner om den kristna tron som han har svårt att ta till sig.
Då hör han ett barn sjunga från grannhuset eller grannens trädgård Tolle Leg, tolle leg som om jag förstått det rätt betyder tag och läs, tag och läs. Augustinos ser det som en uppmaning till sig själv och går in och hämtar skriftrullarna och börjar läsa Nya Testamentet. Och kommer då till insikt om den kristna trons sanning. Sen blir han en av de stora kristna teologerna under senantiken då den romerske världsliga hegemonin över världen håller på att upphävas och en andlig hegemoni tar över genom kristendomens seger också då under folkvandringens tidevarv som nu har börjat.
Allt detta för att ett barn i rätt tid har börjat på en sång med uppmaningen Tag och läs, tag och läs.
Vad säger ni/vi om det? Är det också ödet, tillfälligheter eller handlar det om något annat?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar