Allt gott?

Det finns ett uttryck som kristna använder, framförallt präster i svenska Kyrkan. Och då framförallt när dom skriver. Då skriver dom på slutet allt gott.

Jag kan inte förstå att man i en värld av ondska kan skriva detta. Viiserligen har vi en försonare men alla vill inte veta av honom och kampen fortgår oavlåtligen. Vi har sett det nu i veckan, då så att säga ondskan i förtalets form fått gestalt. Då frälsningsarmen och dess verksamhet har ifrågasatts.

Nu tror jag att detta mer eller mindre får en motsatt effekt mot vad det var tänkt. För nu börjar man ifrågasätta på vilka grunder en del journalister arbetar. Och vad syftet med detta är?

Detta påminner mig om det som stod i en bok som jag läste för några år sedan. Där skriver författaren om hur han i en vision ser Sverige och att det mitt i landet finns ett fort som sprider mörker och ondska. Men så lyses detta mörker upp och fortet mer eller mindre försvinner… Det blir inte ens stoft eller aska, det bara försvinner.

Och det är nog så det är man skall inte förbanna mörkret utan tända ett ljus. Då försvinner mörkret. Ljuset är i detta fallet evangelie ljus och det  är bara bön som kan tända detta ljus. Så att evangelisation av vårt land återigen kan komma igång.

Boken som jag nämnde heter Sök Guds ansikte och författaren som också är präst heter Anders Petter Sjödin…Läs gärna den boken, då den har mycket att säga…Kanske mer än författaren är medveten om!

Och för att återgå till det jag började med allt är inte gott men enligt löftena kommer det att bli det!